?Man försöker passa in? - Barns tankar om genus
Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungera
som en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionella
genusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder och
kön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna. Våra intervjuade elever
verkade identifiera sig med genus (socialt och kulturellt kön) och inte med kön (biologiskt kön) genom det sätt de identifierade sig med rollkaraktärerna. I vår undersökning kan vi även se att kläder, intressen och beteende verkar ha stor betydelse när det handlar om att
positionera sig rätt i genusordningen. Traditionella normer kring genus i elevernas verklighet ter sig vara väldigt stark och eleverna ger uttryck för att de själva eller omgivningen reagerar negativt när någon bryter mot den. Samtidigt finns det ett viss mått av könsblindhet hos båda könen till att se att genus existerar. Trots detta kan vi även dra några positiva slutsatser från
vår empiriska undersökning. Vi kan se att elever redan i tidig ålder mer eller mindre kan se orsakssamband mellan de könskodade val de gör och de krav och förväntningar som
samhället ställer på dem. Detta har för oss som blivande pedagoger gett en ny inblick från vilken utgångspunkt ett genusarbete skulle kunna bedrivas och förstås.