Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekämpning av bladlöss råder det ingen tvekan om. Försök runt om i världen visar på att svamparna, under rätt omständigheter, kan utveckla epizootier och slå ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar är att då de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada på grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero på flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som används inom biologisk bekämpning av bladlöss.

En e-guide är ett fenomen som kan ge mervärde för besökaren. Det innebär en övergång ifrån en mänsklig guide till en digitaliserad. Det har tidigare skapats e-guider som inte har haft de tekniska aspekterna som krävs för att kunna framföra informationen till besökaren på det sätt utvecklarna och andra inblandade har önskat. Vi har undersökt och utvärderat en av dessa eguiderför att skapa en prototyp för en e-guide över Elsborg, som är en del av Världsarvet Falun. Prototypen utgår ifrån smartphones och operativsystemet Android.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Forskning kring förändringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gällande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förändringsblindhet framträder vid användning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förändringar som är lättare respektive svårare att upptäcka på dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förändring. Rensinks flicker paradigm användes som förändringsmetod. Resultaten visade att; det var lättare att upptäcka en förändring som inte består av en bild av en person än en med en bild av en person och det är svårare att lokalisera en förändring på vänster sida än på höger.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet.

Flera fall av insjuknande i legionärssjukan, där smittan kunnat härledas till bioslamsanläggningar vid pappers- och massabruk, har uppmärksammats de senaste åren. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionärssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick beträffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella är, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan åtgärdas vid pappers- och massabruk har sammanställts i denna rapport.Det som konstaterats är att legionellabakterier är mycket tåliga och att dess förmåga till tillväxt har ett starkt samband med tillgång till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk främst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Samtidigt som traditionella religioner är på tillbakagång vänder sig allt fler människor till den magi och mysticism som kännetecknar new age. Forskningen har hittills närmat sig detta fenomen genom korrelationsstudier, demografiska kartläggningar och analyser av vad new age-anhängare tror på. I denna explorativa, induktiva studie berättade i stället fem kvinnor i halvstrukturerade intervjuer om vad deras new age-tro betytt för dem. Koncentrering av bärande utsagor i dimensionerna betydelse, tro relaterad till icke-tro, kunskapskällor och ontologi genererade fyra faktorer: existentiell trygghet som skyddar mot osäkerhet under livets gång och hämmar ångest inför livets oundvikliga slut; upphöjdhet genom insikter och medvetenhet som icke-troende saknar; antiintellektualism som betonar känslor och intuition på bekostnad av förnuft och logik; relativism som stipulerar att var och en har sin egen sanning. En funktionell modell som tydliggör hur faktorerna relaterar till varandra diskuteras, liksom resultatets integrering i ett teoretiskt ramverk och riktlinjer för framtida forskning..

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i årskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsätter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lärare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lärarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förståelsen. Däremot ansåg de att flertalet faktorer påverkar möjligheten, vilket även synliggörs vid observationerna. Lärarna uppfattade sig verklighetsanknyta i någon grad samt på olika sätt. Däremot synliggjordes det vid observationerna att lärarna många gånger vid användandet av verklighetsanknytningar inte når ända fram eller sin fulla potential.

Denna uppsats behandlar pojkars relativa underprestation i skolan, i förhållande till flickor, med syftet att kartlägga forskningens syn på detta problemområde. Arbetet tar sin utgångspunkt i frågorna varför pojkar underpresterar samt vilka ansatser som kan tas i försök att åtgärda problemet. Då detta arbete ej producerar egen forskning, utan istället konsumerar den, har ingen egen empiri samlats in, utan frågorna har istället ställts till den befintliga forskningen.Den första frågan behandlas utifrån fyra olika typer av förklaringar: biologiska förklaringar, individbaserade förklaringar, skolbaserade förklaringar samt sociologiska förklaringar. Dessa olika modeller antar olika perspektiv vid beaktandet av frågan om pojkars underprestation och finner i enlighet med detta olika bakgrunder till flickornas överlägsenhet, men den vanligaste förklaringen tycks ligga i en förlegad syn på manlighet där goda skolprestationer inte anses vara förenligt med att vara pojke. Uppsatsen presenterar utöver detta ett antal alternativa perspektiv på pojkars underprestation där man menar att fler variabler än kön bör tas i beaktande då frågan undersöks.Den andra frågan behandlas utifrån en tematisk indelning.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kring naturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktes med hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades och transkriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes vid dataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har en initial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppen avdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklarar även att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud eller solen släpper regnet.

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer.