Sökresultat:
373 Uppsatser om Biologisk mćngfald - Sida 12 av 25
Innebörder av att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS)
IBS eller Irritable bowel syndrome Àr en kronisk funktionell mag- och tarmsjukdom sominnebÀr lidande för de som Àr drabbade. Mellan tio och tjugo procent av vÀstvÀrldensbefolkning uppskattas lida av sjukdomen. En tydlig biologisk förklaring till obehaget ochsmÀrtan som sjukdomen orsakar saknas. Livskvaliteten Àr sÀmre hos de som har IBS Àn hosnormalpopulationen. DÄ IBS Àr ett vanligt förekommande sjukdom Àr det av stor vikt förblivande sjuksköterskor att ha kunskap och förstÄelse för vad det innebÀr att leva med IBS.BÄde för att förstÄ deras situation och för att kunna ge ett bÀttre bemötande.
Kaikakuprojekt pÄ CH Industry: Analys av robotsvetscell
Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Ăven bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.
Teknik : Tiden, materialet och planeringen
Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Ăven bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.
SkÄnska smÄvatten nu och dÄ : jÀmförelse mellan 1940, 1980 och 2000-talet
PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: SmÄvatten i form av dammar och vÄtmarker har en viktig funktion i bÄde den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för nÀringsÀmnen frÄn attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mÄngfalden bland vÀxter och djur.De flesta antropogena smÄvattnen har sitt ursprung frÄn 1800-talet och 1900-taletsbörjan, dÄ nÀringsrik mÀrgellera grÀvdes upp frÄn Äkrar och hÄlen pÄ Äkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering sÄ jÀmnades mÄnga avdessa mÀrgelhÄlor och antalet smÄvetten minskade avsevÀrt. Sedan mitten pÄ 1980-talet har smÄvatten och vÄtmarker uppmÀrksammats i en rad olika miljöprojekt iSkÄne.Syftet med denna magister uppsats i Àmnet Naturgeografi Àr att uppskatta samt att i ettlÀngre perspektiv fÄ reda pÄ hur dessa smÄvatten förÀndringar skett de senaste 60 Ärenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som anvÀndes var fjÀrranalys ikombination med fÀltbesök samt skÀrmdigitalisering i ett GIS.
Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge : Ett hot mot naturvÀrden och allemansrÀtt?
Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Ăven bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.
Acceptans för anvÀndandet av biologiska identifieringstekniker
I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.
FrĂ€mjande av biologisk mĂ„ngfald vid tre vĂ„tmarker i Ărebro :
Detta examensarbete handlar om hur man med olika skötselÄtgÀrder kan pÄverka den biologiska mÄngfalden vid vÄtmarker.
VÄtmarkernas vÀrde har tidigare ansetts vara smÄ. Man drÀnerade och fyllde igen orÀkneliga vÄtmarker i slutet av 1800- talet för att skapa odlingsmark. NÀr vÄtmarkerna försvann minskade livsbetingelserna för de vÀxter och djuren som levde i dessa miljöer, bland annat p.g.a. ökade nÀringsutslÀpp och föroreningar frÄn stad och jordbruk som försÀmrade vatten- och livskvalitén. Idag har behovet av vÄtmarkens betydelse omvÀrderats.
Odling av söta körsbÀr, Prunus avium L, i tunnel
Söta körsbÀr, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbÀr vÀxer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av vÀrlden som förÀdlade sorter. Odling av söta körsbÀr i tunnel Àr ett odlingssystem dÀr svagvÀxande grundstammar spelar en betydande roll för att fÄ hanterbara trÀd i lÀmplig storlek, samt att fÄ plats med fler trÀd pÄ en begrÀnsad yta. Detta arbete Àr en litteraturstudie som handlar om hur man ÄtgÀrdar problem som kan uppstÄ i en odling av söta körsbÀr, och tanken Àr att detta material ska kunna fungera som underlag för rÄdgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbÀr, ett av de mest omfattande Àr att frukten spricker i vid kontakt med vatten, sÄ att skydda frukten frÄn regn Àr vÀldigt viktigt.
Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten
MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid
och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla,
grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett
bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som
utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens
potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett
urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och
landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta,
trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt
kulturpÄverkan registrerades.
Framtida förekomst och rumslig fördelning av gammal skog : en fallstudie pÄ ett landskap i BrÀcke arbetsomrÄde, SCA
Vid sÄ gott som alla skogsbolag, dÀribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i
syfte att vÀga samman mÄlsÀttningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk
mÄngfald. FrÄgor kring framtida mÀngd gammal skog, sÀrskilt dess rumsliga fördelning, har
hittills i liten omfattning behandlats i denna planering.
I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av Àldre skog, i termer av areal och dess
rumsliga fördelning, förÀndras över en 60-Ärs period inom ett specifikt landskap. Landskapet,
omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas GimÄprojektet och Àr belÀget inom
BrÀcke arbetsomrÄde (AO).
slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet berÀknades pÄ basis av en
strategisk plan för BrÀcke AO.
HÄllbar lÀkemedelsanvÀndning
Syntetiska lÀkemedel Àr ett viktigt verktyg för mÀnniskors hÀlsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom lÀkemedelssubstanser har en biologisk effekt pÄ mÀnniskan, kan de ocksÄ ha det pÄ andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha pÄ miljön i framtiden Àr stor. Dock gÄr det redan idag att mÀta halter av lÀkemedel i vattnet, och en viss pÄverkan pÄ vattenlevande organismer
har kunnat pÄvisas. DÀrför behövs en ny syn pÄ lÀkemedel, och anvÀndningen dÀrav, dÀr Àven miljön tas i beaktning.
Stadsodling : Ett medel för hÄllbarhet?
Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.
En studie om elevers upplevelse av bedömning i Àmnet bild
Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om det finns nÄgra könsrelaterade orÀttvisor i dagens betygsystem. Som blivande lÀrare i Àmnet bild var vi intresserade av frÄgor kring bedömning och betygssÀttning. MÄlet pÄ sikt Àr att vÄrt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rÀttvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frÄgor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i Àmnet bild bedöms olika beroende pÄ kön?? och ?Har nÄgon kön biologisk fördel framför det andra att nÄ högre resultat i Àmnet bild??
Undersökningen bestÄr av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.
StrÀvan mot en hÄllbar kommun : En fallstudie av strategisk grön IS i Varbergs kommun
I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.
En vit kvinna som har ett svart hembitrÀde kan inte vara rasist : En diskursanalytisk studie av afrobrasilianska kvinnors tal om ras och kön
Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.   Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.