Inom ramen för examensarbetet konstruerades ett kompendium som ska förmedla kunskap om den vetenskapliga processen genom integration av autentiska experiment i skolan. Materialet ska hjälpa eleverna att konstruera sina egna experiment och samtidigt bli medvetna om ?tänkandet bakom görandet?. Kompendiet riktar sig till elever i gymnasieskolans biologiundervisning, och kan med fördel användas inom kursen biologi breddning. Den experimentella metoden som används är blodsockermätningar med eleven själv som mätsystem.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med eleverna.

The purpose of this study was to identify reading strategies used by high school students when reading textbooks and school-related material. Any differences in reading strategies between Biology and English were also of importance. A study sample of 62 students from three different high schools in Sweden participated in the study and were asked to fill out a survey questionnaire. Eight students from this sample were also interviewed. The findings of this study show that students use a number of different reading strategies of which metacognitive and sociocultural factors play a crucial part.

Uppsatsen undersöker några svenska populärvetenskapliga framställningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingående är Ny illustrerad tidning och Verdandis småskrifter. Med hjälp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jämte ett antal andra perspektiv på polulärvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sätt att presentera en omstridd teori som ovedersägligen sann. Uppsatsen innehåller också en översikt över populärvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden är könssegregerad samt varför de flesta personer på ledande befattningar i Sverige är män. I bakgrunden presenteras två perspektiv på vad som är manligt och kvinnligt. Därefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jämställdhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jämställdhet på dagens arbetsmarknad har de två perspektiven likhetsfeminism samt särartsfeminism använts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tänkarna menar att könssegregationen och männens dominans har historiska och kulturella orsaker, som än idag finns inbyggt i samhällssystemet.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svårigheter att lära sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlägga varför evolution är såsvårt att förstå och lära ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta läroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionär svaga, och även många svenska biologilärare verkar ha bristande förståelse.Evolutionsprocessen är svår att förstå, den kräver ett helt annat tänkande änvardagstänkandet. De flesta elever tillämpar vardagstänkande i sina förklaringar av evolution,och har därmed ingen verklig förståelse av processen. Denna insikt måste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och läraren måste få eleverna att tänka på ett nyttsätt för att de verkligen skall förstå evolution..

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasielärares inställning till utomhuspedago-gik, samt ta reda på vilka möjligheter och eventuella svårigheter de ser med metoden. Vi vill även undersöka om det finns någon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilära-res inställning till att använda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett subjektivt urval av gymnasielärare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en positiv inställning till utomhuspedago-gik och att de gärna använder metoden trots att den medför svårigheter.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen..

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka om musikla?rare och klassla?rare i a?r 1 ? 3 reagerar pa? och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som anva?nts a?r observation och urvalet av deltagare a?r la?rare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en bo?rjan att skillnaden i vad musikla?rare och klassla?rare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler a?n skillnaderna.

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hålla i tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna..