I oktober år 2000 antog FNs säkerhetsråd den första resolutionen där kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 är en resolution antagen i säkerhetsrådet, är den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att belysa vikten av att samhällets olika nivåer, från absoluta toppnivå till gräsrotsnivå, samarbetar för att resolutioner från FNs säkerhetsråd, framförallt när det gäller så kallade mjuka frågor, skall uppmärksammas och bli framgångsrika. Mer specifikt är mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat åtta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar gräsrotsnivån, sex i Stockholm och två i New York. Dessutom har jag hämtat information från dokument från FNs generalsekreterare, säkerhetsrådet och Sveriges regering, som representerar toppnivåer i samhället. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och säkerhet beror på säkerhetsrådets genusblindhet, använder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

Vid både ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tätt inpå redan befintlig bebyggelse. Då dessa innehåller både kontor, bostäder samt övriga verksamheter är risken stor att dessa påverkas negativt av buller från närliggande byggarbetsplatser. I dagsläget finns allmänna råd som Naturvårdsverket har tagit fram. I dessa går det att utläsa vilka ljudnivåer buller från byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider på dygnet dessa gäller. Det är viktigt att komma ihåg att allmänna råd inte är bindande utan endast riktvärden som i möjligaste mån bör följas.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Den här uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastägaren inom sjörätten. Vi använder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahålla funktionella och transparenta lösningar på ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp på undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt på vad som kan upplevas som oklara rättsfrågor. Den första frågeställningen är vilka rättsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila på. Om undertransportören är bunden av ett konossement är grunden för ansvaret det däri avgivna transportlöftet ? ansvaret grundar sig på avtal.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Utgångspunkt för uppsatsen var att besvara frågan vilken påverkan den europeiska sociala stadgan har på svensk rätt. Eftersom den europeiska sociala stadgan är ett relativt okänt instrument ägnas uppsatsens första del (kapitel 2) åt att presentera dess framväxt, rapporteringssystemet och klagomålsprotokollet, samt det enda klagomål som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt Näringsliv v. Sweden. Det konstaterades då att Sverige inte uppfyllde sitt åtagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanställts för att besvara frågeställningen.

SammanfattningUppsatsen behandlar svenska bankers möjlighet att säga upp en näringsidkares kreditsavtal till förtidig betalning och vid en tidpunkt som bestäms av banken. Uppsatsen behandlar utifrån Storbankens kreditavtal samt rättspraxis, på vilka grunder en bank kan säga upp ett kreditavtal samt vilka konsekvenser som kan uppstå för ett företag som får sina krediter uppsagda.En banks rätt att säga upp ett kreditavtal motiveras ofta med att, en bank ska hålla nere kreditrisker för att skydda sina och kundernas pengar. Detta är förståligt och bra för de som investerar i bankens olika placerings alternativ eller endast har pengar på ett sparkonto, men det kan inte anses vara lika bra för de som har lån i samma bank. En näringsidkare som hamnat i en svår ekonomisk situation och kan ha svårt att komma ut ur den blir lätt en kreditrisk för banken. Skulle följden bli att företagets krediter blir uppsagda till full betalning kan en av konsekvenserna bli att företaget även kommer hamnar på obestånd.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Transfer pricing innebär i grund och botten att den vinst som företagsgrupper får ska fördelas på ett korrekt sätt mellan deländer där gruppen har aktörer.Armlängdsprincipen är den internationellt accepterade tillvägagångssättet att fastställa priser när närstående företag handlar medvarandra. Principen innebär att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, påarmlängdsavstånd.Immateriella tillgångar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svårvärderade ur armlängdsperspektiv. Marknadsvärdetbehöver inte vara samma som värdet för ägaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgångarvilket gör det svårt att få en lämplig armlängdsvärdering med hjälp av de tre traditionella metoderna.De två vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) är de mest lämpliga för atttillgodose armlängdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel är att man för att använda metoden inte behöver hajämförbara transaktioner till hands.