Begreppet lockpriser har på senare tid fått utstå hård kritik i media. På grund av detta har många fastighetsmäklare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gått över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris säljaren är beredd att sälja till, det angivna priset är dock ej bindande. Detta är en rapport som är gjord för att jämföra hur mycket skillnaden mellan utgångspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgränsa oss endast till Stockholms innerstad där vi även har jämfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgångspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mäklare i områdena. Med hjälp av den inhämtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgångspris och slutpris minskat från 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgångspris och slutpris kan ses de senaste två månaderna, vilket beror på att utgångspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, är skillnaden betydligt mindre på Östermalm än i övriga Stockholms innerstad.

I dagens samhälle är konsumenten en underlägsen part, detta då näringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som är det största problemet, i det flesta fall, är avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rättigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har därför för avsikt att utreda vad som gäller för konsumenten när ett köp inte blivit som denne tänk sig, samt att se på säljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har även undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att få hjälp och råd i dessa situationer. För att ta reda på detta har en rättsdogmatisk metod använts, vidare har även Allmänna Reklamationsnämndens beslut studerats i brist på rättsfall från domstolar.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsätts dagligen för en stor mängd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor långa Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I många fall har inte handledarna någon handledarutbildning och har dålig kunskap om elevernas kunskapsnivå och gällande säkerhetsregler. Detta förstärks ofta med en bristfällig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fått intrycket av att säkerhetsfrågan är för känslig att diskutera därför finns det väldigt lite artiklar och forskning mm inom detta område.Vårt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu. Lathunden skall vara till hjälp för både elev, handledare och lärare och även öka kommunikationen mellan parterna.Vår frågeställning:Hur kan vi med hjälp av en lathund bidra till att den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu ökar?Detta har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lärare undersökt.Intressekravet hos samtliga målgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehållande fysiska säkerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rättigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen kräver ett fysiskt möte så därför har vi även gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det är.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjälp av litteraturstudier..

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Ett av de vanligaste sätten att bedriva näringsverksamhet i Sverige är genom att bilda ett aktiebolag. De svenska aktiebolagen regleras genom ett omfattande regelverk i aktiebolagslagen. Ägarna i ett privat aktiebolag är inte alltid tillfreds med reglerna i aktiebolagslagen, utan vill reglera vissa förhållanden ytterligare mellan sig. Aktieägarna har möjlighet att genom aktieägaravtal reglera vissa förutsättningar för verksamheten.När aktieägarna väljer att reglera vissa förhållanden mellan sig i ett aktieägaravtal kan det uppstå skillnader mellan vad som gäller enligt aktieägaravtalet och vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Det råder en självständighet mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten vilken innebär att aktieägarna inte med bindande verkan kan avtala vissa förhållanden sinsemellan samt att avtalet inte ses som aktiebolagsrättsligt gällande i vissa fall.Uppsatsen har som syfte att utreda de rättsverkningar som ett aktieägaravtal kan ge upphov till i två situationer, det handlar dels om när avtalsparterna är aktieägare, dels när avtalsparterna är styrelseledamöterna.

År 2004 kom en ny version av Allmänna Bestämmelser, AB 92, för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Det nya standardavtalet fick namnet AB 04. Uppsatsens syfte är att undersöka entreprenörens felansvar under och efter garantitiden samt att utreda besiktningen och besiktningsmannens roll enligt det nya standardavtalet. Med entreprenadjuridik menas de juridiska frågor som har ett samband med de arbeten som ingår i entreprenadbegreppet. En entreprenad är i själva verket ett avtal om utbyte av prestationer mellan två parter och har därför en klar koppling till allmän köp- och avtalsrätt.

För att kunna sänka utsläppen av växthusgaserna med 20 procent till år 2020 och med 80 procent till 2050 har de båda länderna (Storbritannien och Sverige) valt att använda sig av olika strategier. Storbritannien har valt en rättsligt bindande lag, The Climate Change Act medan Sverige valt att använda sig av ett av riksdagens miljömål, Begränsad klimatpåverkan, och då med inriktning mot klimatförändringarna. Genom att länderna valt att hantera klimatfrågan med olika strategier, skapas det skillnader och likheter mellan dessa länder. För att kunna synliggöra dessa har en dokumentstudie genomförts. Länderna har även jämförts enligt en komparativ metod och med hjälp av typologier inom dessa fyra kategorier: energimix, klimatpolitiska målsättningar, klimatpolitiska styrmedel och klimatpolitisk ansvarsfördelning.

Begreppet avknoppning används genomgående för att beskriva en form av privatisering som inte sällan innebär att en verksamhet övertas av tidigare anställd personal, som fortsätter bedriva den i egen regi. I samband med avknoppningar aktualiseras följaktligen såväl civilrätt som offentligrätt. I kommunallagen föreskrivs bland annat att understöd till enskilda företag är förbjudet såvida inte synnerliga skäl föreligger. Huruvida ett beslut om avknoppning innebär ett sådant stöd, prövas genom laglighetsprövning, vilket kan påkallas av varje kommunmedlem. Prövningen innebär att domstolen kan upphäva beslutet ifall det strider mot förbudet. En kommun kan emellertid verkställa beslutet innan prövningen har gjorts.

Förhållandet mellan föräldrar och barn är av en säregen art. Som förälder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet är tillfredsställt både emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som är förälder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgångar. Detta på ett sådant sätt att de inte förfars, eftersom den underårige inte har full rättskapacitet.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer.Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande.

Sammanfattning En bra grund är en grundläggande förutsättning för varje husbyggnation.  Den vanligaste grundläggningsmetoden är platta på mark som i sitt grundutförande kräver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundläggning på berg spränger en plan yta att förlägga grunden på. Att spränga i berg skapar irreversibla skador. I Sotenäs kommun, en kommun belägen på Bohusläns kust, finns berg som genom sin särprägel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i Bohuslän är att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsättningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.

Detta arbete behandlar avtalsbundenhet, med särskild inriktning på huruvida det är möjligt att avtalsbundenhet inträffar mellan förhandlingsparter under förhandlingar inom svensk avtalsrätt. Avtalslagens regler ger inte några klara regler på området och det går inte heller att skönja någon tydlig linje i varken doktrin eller praxis. Dagens kommersiella avtal föregås ofta av långa, komplexa och resurskrävande förhandlingar och står i kontrast till avtalslagens enkelt utformade anbud-accept modell som tillkom för snart ett sekel sedan. Den nordiska avtalsrätten vilar på att en part skall kunna förlita sig på motpartens agerande vilket i slutändan skall leda till att ett bindande avtal kommer till stånd. I praktiken är dock lojalitetspliktens legitimitet ifrågasatt och det råder oklarhet i huruvida det går att successivt bli bunden till ett avtal.

I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Byggsektorn är en av de äldsta projektbaserade industrierna i vår tid. I byggprojekt skapas och delas en stor mängd information, ofta i form av bygghandlingar som är juridiskt bindande dokument vilka ligger till grund för utförandet av byggnadsverk. Det kan vara oklart vem som ska läsa vilka handlingar, vem som ansvarar för att handlingarna blir lästa, att handlingarna blivit förstådda, efterföljda och hur informationen vidarebefordras på arbetsplatsen. Det är många parametrar som spelar roll för att hanteringen av bygghandlingarna skall fungera bra, så som ansvarsfördelning, kommunikation etc. Målet med studien var att kartlägga och besvara frågan om hur STRABAG Sveriges hantering av bygghandlingar fungerar.