Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas instĂ€llning tillfrĂ„gefunktionen Jan-Direkt pĂ„ Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin HĂ„kansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin VĂ„rterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkĂ€tstudieMaterial Resultat frĂ„n webbenkĂ€t med 627 deltagare vilka Ă€r anstĂ€llda som cheferpĂ„ olika nivĂ„er i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat VĂ„rt huvudresultat visar pĂ„ det stora hela att cheferna Ă€r nöjda medfrĂ„gefunktionen Jan-Direkt och anvĂ€ndningen av intranĂ€tet Ă€r myckethög hos denna grupp. Cheferna kĂ€nner sig inte förbigĂ„ngna av funktionenutan tror att medarbetarna vĂ€ljer dem som frĂ€msta informationskanal.Vidare Ă€r cheferna till största del nöjda med grĂ€nssnittet och tycker attfunktionen finns lĂ€ttillgĂ€nglig. Det ska tillĂ€ggas att den passivaanvĂ€ndningen, det vill sĂ€ga att lĂ€sa frĂ„gor och svar i Jan-Direkt, Ă€ravsevĂ€rt mycket högre Ă€n den aktiva, dĂ€r chefer stĂ€ller respektivebesvarar frĂ„gor..

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt olika sÀtt att öva som ger mig ett mer direkt resultat. Jag letar efter handlingssÀtt som gör att jag spelar bÀttre pÄ kortare tid Àn efter flera dagars övning. UtifrÄn min bakgrund redogör jag för mitt sÀtt att tÀnka kring övning och om mina nya övningsmetoder samt inspirationskÀllor. Metoderna handlar om hur jag arbetar för att nÄ ett direkt resultat och hur jag blir av med spÀnningar, rÀdsla och kÀnslan av att det Àr svÄrt att spela. Jag Àr sjÀlv violinist och arbetet utgÄr frÄn övning pÄ fiol, men de flesta av mina metoder Àr möjliga att överföra till andra instrument..

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

Det hÀr arbetet har handlat om att komponera sÄngmelodier bestÄende av vers, refrÀng och eventuellt en brygga med hjÀlp av sex olika metoder. Jag ville ta reda pÄ vilken metod jag ska anvÀnda för att min arbetsprocess ska flyta pÄ sÄ bra som möjligt och samtidigt fÄ resultat som jag Àr nöjd med. Melodierna var menade att passa inom genren pop och tanken var att de skulle passa min röst, eftersom jag planerar att sjunga dem sjÀlv. Jag kom fram till att den metod som fick arbetsprocessen att flyta pÄ bÀst för mig var att improvisera fram melodier med rösten till en fÀrdig text, men den metod som jag tycker gav de bÀsta melodierna var att improvisera fram melodier med rösten utan nÄgra andra hjÀlpmedel. Arbetet har resulterat i 24 stycken inspelade sÄngmelodier med tillhörande ackord samt tvÄ stycken fÀrdiga lÄtar med text och ett enklare arrangemang..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som gÄr teoretiska program i LuleÄ har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som pÄverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks Àr attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), pÄverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkÀt utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid LuleÄ Gymnasieby.