Sök:

Sökresultat:

1567 Uppsatser om Bilens framtid i Malmö - Sida 41 av 105

EfterfrÄgad kompetens för en systemvetare: idag och imorgon

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

"Man mÄste ju ÀndÄ tala om att gymnasieskola Àr viktigt" : FörÀldrars tankar gÀllande sina barns gymnasieval

Studien undersökte gymnasievalet ur förÀldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur nÄgra förÀldrar ser pÄ gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex förÀldrar med barn i Ärskurs nio intervjuades. Resultatet visar att förÀldrarna ser pÄ gymnasievalets vikt ur sÄvÀl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen pÄ mÄlet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan förÀldrarna.

"Jag gÄr dit för att jag vill" Elevers upplevelser av sin tid pÄ det individuella programmet

ABSTRAKT Syftet med min rapport Àr tvÄfaldigt. Det Àr för det första att utifrÄn ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror pÄ att en del elever börjar nÀrvara i skolan, nÀr de tidigare haft en hög frÄnvaro. För det andra Àr syftet att undersöka och beskriva faktorer som Àr viktiga att beakta dÄ man diskuterar IV-programmets framtid. Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag anvÀnt Àr fokusgruppsintervjuer dÀr elva elever frÄn tvÄ olika IV-program beskriver sina upplevelser frÄn grundskola och gymnasium. Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser frÄn grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet.

Staten och legosoldaten : En kortfattad studie i förhÄllandet mellan stat och legosoldat frÄn 1500-talet till vÄra dagar

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sÀtt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och pÄ internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshÀrdar har pÄ den senaste tiden aktualiserats med de sÄ kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har sÄ lÀnge den funnits försökt hÀvda sitt vÄldsmonopol med blandad framgÄng. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket Àr förhÄllandet mellan stat, krig och organiserat vÄld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjÀlpa oss att förstÄ dagens PMC och kan vi i sÄ fall sia om dess framtid?.

NÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr de vÄrdar en person i livets slutskede.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av hopp nÀr de vÄrdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stÀrks genom en inre kraft, tron pÄ Gud och mÀnskliga relationer: att hoppet förÀndras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att fÄ en bra ÄterstÄende tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stÀrkas eller bevaras genom tron pÄ Gud eller genom mÀnskliga relationer. DÀremot olika förluster sÄsom trötthet, Ängest och oro kunde försvaga hopp- et. NÀrstÄende beskrev hur de hoppades ÀndÄ in i slutet att det skulle hÀnda ett mirakel eller att nÄgot bot skulle finnas för personen som var döende.

Olika lÀrarprofessioner i ett arbetslag: vid ett rektorsomrÄde i Bodens kommun

Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka problem och möjligheter som uppstÄr nÀr tre tidigare verksamheter med sina fristÄende yrkeskÄrer lokal- och verksamhetsintegreras i ett arbetslag i en skolenhet för grundskolans lÀgre Äldrar. YrkeskÄrerna Àr fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare 1- 7 Är. Uppsatsen inleds med ett litteraturstudium av verksamhetshistoria och yrkeshistorik samt en sammanfattning av försöksverksamheter i integration förskola- fritidshem och skola. Den empiriska studien Àr en fallstudie av ett arbetslags arbete (VÀxa i lÀrande), pÄ en 6-9 Ärs skola i Bodens kommun mellan 1998-2004. Resultatet av studien var att förvÀntningarna pÄ VÀxa i lÀrande var skiftande bland de tre yrkeskÄrerna.

Drömmen om den röda stugan : Huruvida varumÀrket Falu RödfÀrg kan utvidgas till en ny produktkategori

?Drömmen om den röda stugan? Àr ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vÄrterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och Àr det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin pÄ Falu RödfÀrg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare pÄ Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu RödfÀrg Àr en slamfÀrg som anvÀnds utomhus för att mÄla ohyvlade trÀfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu RödfÀrg skett pÄ omrÄdet kring Falu koppargruva, dÀr fÀrgen dÄ som nu kokas med bland annat vatten och rÄgmjöl.

Svenska som andrasprÄk - efter vilka urvalsprinciper?

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

En fjÀrran framtid : införande av digital teknik i gruvor

Traditionally, mining has been performed mechanically with implementation ofyesterdays (and older) data. Several mining companies have started to useautonomous technology and robotics in the production areas although the harshmining environments make it unsuitable for today's electronic equipment. Despite allthe obstacles along the way of digitization, there seems to be no end in sight as thisdevelopment continues. This thesis focuses on what the mining industry is aiming forand why the mining companies are interested in these technologies. The actors of themining industry can be found to have a vision for the future mine, a production with ahigher degree of digitization and resemblances to a factory.

EU: En framtida normativ makt? En studie om EU:s möjliga framtid i internationell politik.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.

LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

SÀrskilt om synnerliga och sÀrskilda skÀl i 30 kap. 5 § BrB

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

KyrkogÄrdsturism : dagslÀge och framtid med fokus pÄ vÄra kyrkogÄrdars rika kulturarv

De spÀnnande och vackra kulturmiljöer som vÄra kyrkogÄrdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogÄrdsturism kartlÀggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. DÄ Àmnet Àr outforskat, och lite kÀllmaterial finns att tillgÄ, bygger arbetet pÄ subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus pÄ kulturarv och generell marknadsföring i tjÀnste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krÀvs ett lÄngsiktigt mÄl och ett genuint intresse inom förvaltningen och frÄn politiskt hÄll. Studien visar att efterfrÄgan inte nödvÀndigtvis finns naturligt, dÀremot existerar ett stort publikunderlag vilket nÄs genom lÀttillgÀngliga och intressanta aktiviteter.

Ett komplement, inte ett tidsfördriv : En studie om hur pedagoger anvÀnder surfplattan i förskolan

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn pÄ hur surfplattan anvÀnds som verktyg och hjÀlpmedel i förskolans verksamhet och Àven ge en förstÄelse kring hur pedagogerna tÀnker kring surfplattan i förskolan. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien Àr pÄ vilket sÀtt surfplattan anvÀnds som ett hjÀlpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tÀnker pedagoger kring anvÀndningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex pedagoger pÄ fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas anvÀndning av surfplattan kan delas upp i tvÄ större anvÀndningsomrÄden. Den första Àr barnens lÀrande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra Àr pedagogernas dokumentation av barnen.

Under ytan i Hjalmar Söderberg romankonst.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmÀssiga frÄn romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som pÄ nÄgot sÀtt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kÀrlekens och tidens ideal. Det handlar Àven om de nya starka kvinnobilderna frÄn perioden kring sekelskiftet: MÀrta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okÀnda kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon hÄller emot den orÀttvisa könsrelationerna och samtidigt Àlskar sin man för kÀrlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt Àktenskap i egna hÀnder och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tÀvlar pÄ samma villkor som mÀnnen, som Àr i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan lÀnge innan hade varit vigt Ät mÀnnen. Detta Àr vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn pÄ Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->