Sökresultat:
1567 Uppsatser om Bilens framtid i Malmö - Sida 42 av 105
Livskvalitet hos patienter med Sjögrens Syndrom
Bakgrund: Sjögrens syndrom Àr en autoimmun, inflammatorisk sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor. Sjukdomens komplexa symtombild medför att sjukdomen ofta Àr svÄrdiagnostiserad varför mÄnga patienter tvingas leva med symtom som orsakar lidande och i lÀngden riskerar att ge svÄra komplikationer pÄ mÄnga av kroppens viktigaste organ. Syftet: var att beskriva hur patienter med Sjögrens syndrom upplever sin livskvalitet. Metoden: Àr en litteraturöversikt inspirerad av Goodmans sju steg. Resultatet: grundade sig pÄ tio vetenskapliga artiklar, en kvalitativ och nio kvantitativa som togs fram ur databaserna CINAHL och PubMed.
?Skada inte vÄr framtid? : KÀnnetecken för sjuksköterskan att uppmÀrksamma vid misstanke om fysisk barnmisshandel
Identifiering av fysisk barnmisshandel Àr en komplicerad uppgift och mÄnga misshandelsfall upptÀcks inte av sjukvÄrden. Det har skett en attitydförÀndring i samhÀllet över tid, vilket har bidragit till en ökad anmÀlningsfrekvens av barnmisshandel. Fysisk barnmisshandel Àr nÀr en vuxen vÄllar ett barn skada med eller utan tillhygge. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kÀnnetecken sjuksköterskan ska uppmÀrksamma vid kontakt med familjer för att upptÀcka om barnet har utsatts för fysiskt vÄld. Med hjÀlp av tretton artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.
Att vara familjemedlem till en missbrukande ungdom : En litteraturstudie
Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen Ă„r och missbruk definieras idag som en sjukdom. DebutĂ„ldern ligger i genomsnitt pĂ„ 17,5 Ă„r och den lĂ„ga Ă„ldern gör att anhöriga pĂ„verkas i stor utstrĂ€ckning och ofta hamnar i skymundan inom vĂ„rden och forskningen. Ăven det bĂ€sta hemförhĂ„llandet kan drabbas av ett narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig gĂ„r att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en narkotikamissbrukande tonĂ„ring och ung vuxen i sin nĂ€rhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd pĂ„ elva vetenskapliga arbeten med bĂ„de kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans (2004) innehĂ„llsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: FörĂ€ndrad familjetillvaro; KĂ€rleken till den förlorade tonĂ„ringen; Sveket frĂ„n samhĂ€llet. I resultatet framkom det att förĂ€ldrarna upplevde oro över tonĂ„ringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hĂ€nt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vĂ„rdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonĂ„ringars missbruk för att kunna hjĂ€lpa dem ur lidandet.
Hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Ăstersjön, ur ett svenskt perspektiv
I denna uppsats avhandlas hotuppfattningar och strategier för maritim sĂ€kerhet i Ăstersjön ur ett svenskt perspektiv. Ăkade varuflöden, oljetransporter och handel inom östersjöregionen har tillsammans med den snabba omvĂ€rldsutvecklingen bidragit till ett nationellt och transnationellt intresse för bibehĂ„llen maritim sĂ€kerhet i Ăstersjön.Syftet med uppsatsen Ă€r att med kunskap om av regering och riksdag identifierade hot under perioden 1998-2009, analysera vilka strategier Sverige valt för att hantera hoten och bibehĂ„lla den maritima sĂ€kerheten.För att identifiera hoten mot svenska intressen i Ăstersjön har teorin om det vidgade sĂ€kerhetsbegreppet anvĂ€nts för att med sektorerna; politik, ekonomi, samhĂ€lle, miljö samt militĂ€r identifiera de hot som regering och riksdag lyfter fram i propositioner och försvarsberedningar.Strategierna som har analyserats har fokus bĂ„de pĂ„ svenskt nationellt sĂ„vĂ€l som transnationellt samarbete och berör bĂ„de nutid och framtid.Resultatet av uppsatsen visar att Sverige lĂ€gger allt mer fokus pĂ„ transnationellt samarbete med bl.a. EU och de nordiska lĂ€nderna men att Ă€ven instruktioner till svenska myndigheter betonar ökat behov av samarbete för att hantera de identifierade hoten..
Ungdomar med lindrig utvecklingsstörning och deras syn pÄ sin identitet och framtid
I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.
DÄtid, nutid och framtid : Hur arbetar dagens historielÀrare i grundskolans senare Är med historiemedvetande?
The theme of this essay is literacy training in pre-school. The theme takes it starting point in a project, where my colleagues and I noticed our children playing with writing and symbols. It leads to an exciting, reflecting and developing project, a project that will go on for six months together with twenty children in the age of five and six.The essay describes how I and the rest of the staff work with the project, and also how we try to find challenges that are meaningful for our children. When we worked with the project I ended up in a dilemma how I as a teacher was to retain the children?s joy and curiosity for writing without making it boring.
Sponsring i skolan : En undersökning om sponsring pÄ Leksands gymnasium, 2008
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka karaktÀren och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och nÀringsliv samt andra utomstÄende aktörer pÄ en gymnasieskola i Dalarna. Hur Àr sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna pÄ sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras pÄ intervjuer, innehÄllet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett vÀldigt positivt och öppet förhÄllningssÀtt till sponsring.
Etik i det dagliga skolarbetet : en undersökning i nÄgra skolor i Sandviken vÄren 1998
Etiska frÄgor griper in i varje mÀnniskas liv och det blir allt viktigare för individens sjÀlvkÀnnedom att fÄ bearbeta dessa frÄgor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vÄr förmÄga till kritiskt tÀnkande. OsÀkerheten Àr stor idag och det Àr inte lika sjÀlvklart vilka vÀrderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar ocksÄ att barns intresse för etik och livsfrÄgor ökar, samtidigt som de kÀnner en vÀxande vilsenhet. Vi lÀrare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska pÄverka och ansvara för elevernas framtid.
AnstÀlldas upplevelser av ett mediedrev : Caremaskandalen kopplat till psykologiskt kontrakt
Hösten 2011 utsattes vÄrdföretaget Carema för ett mediedrev, dÀr det pÄ nÄgra av företagets enheter, frÀmst pÄ KoppargÄrden, uppmÀrksammades stora brister i vÄrden. Med utgÄngspunkt i konceptet employer brand, samt med hjÀlp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie pÄ personal pÄ tvÄ andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anstÀllda upplevt mediedrevet samt varför de har pÄverkats pÄ det sÀtt som de gjort. Tio anstÀllda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. MÄnga upplevde att deras arbete blev ifrÄgasatt, att drevet gjorde dem misstÀnksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.
Vad hÀnder sen? : Vilka faktorer pÄverkar möjligheterna för en elev med utvecklingsstörning att förverkliga sina framtidsdrömmar?
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.
Skolans ansvar pÄ vÀgen mot enhÄllbar framtid. : Upplevda brister och dilemman i undervisningen för hÄllbarutveckling.
Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.
Att leva med ett nytt organ : En litteraturstudie
ABSTRAKTBakgrund: Ett nytt organ Àr livrÀddande behandling för patienter med kroniska hjÀrt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebÀr det en stor omstÀllning i livet, frÄn att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation Àr mÄlet att personen ska kunna ÄtergÄ till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv pÄ att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehÄllsanalys.
Genus och historiemedvetande
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv pÄ historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framstÀllning inom kvinnohistorien anvÀnds för att se hur kvinnohistoria framstÀlls i tvÄ av Sveriges mest anvÀnda böcker för A-kursen i historia pÄ gymnasiet. DÀrefter analyseras resultatet utifrÄn teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas.
Resultatet av analysen av de lÀroböcker som hÀr har granskats, Àr att de har mycket brister ifrÄga om genusdiskussion. De mest framtrÀdande dragen i lÀroböckerna Àr att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framstÀlls i en sÄ kallad her-story. Det sistnÀmnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillÀgg till den traditionella historiska berÀttelsen och inte Àr en naturlig del av den.
vem Àr jag? Vad vill jag? studie om vÀgledning för barn i tidigare Äldrar
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tidig vÀgledning bedrivs i skolan. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilken metod som anvÀnds för tidigare vÀgledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krÀvs. Kan tidigare vÀgledning förebygga kompromisser och begrÀnsningar för elever i grundskolan. För vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 Är Àr redo att ta till sig abstrakta kunskaper.
Biblioteket, bibliotekarien och framtiden
During my time as a student at the School of Library and Information Science in BorÄs there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master?s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet.