Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmÄgan förÀndrades genom fördjupade studier i Àmnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en Ärskurs Ätta. Arbetet utfördes med hjÀlp av enkÀter och fördjupade studier i Àmnet. Resultatet visade att det delvis gick att förÀndra elevers frukostvanor..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras pĂ„verkan pĂ„ emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vĂ„rd respektive handel. Åtta regressions-analyser med data frĂ„n sammanlagt 178 anstĂ€llda visade att (1) inom vĂ„rden har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten pĂ„verkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde pĂ„visas för reappraisal. Skillnaderna tyder pĂ„ att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad pĂ„ skillnader mellan olika yrkesgrupper..

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fÄtt en större global utbredning. TillgÄngen till bromsmediciner har bidragit till att mÄnga som lever med sjukdomen kan leva ett lÄngt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna rÄder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det Àr att leva med hiv men i studierna Àr det svÄrt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Author: Julia Falk and Linnéa LinderothTitle: ?Am I being me? Or am I being a girl with AspergerŽs?? A qualitative study of the role relationships have for young women with AspergerŽs syndrome identity [Translated title]Supervisor: Melker LaboryAssessor: Ulf Drugge During adolescence, relationships are important for young people and studies show that having a partner is something that becomes more important, especially for young women. Creating and maintaining good relationships can be problematic, but can this problem be different for a young woman with a neuropsychiatric disability as Aspergers syndrome? A person with Aspergers syndrome often has difficulties with communication and interaction with other people. But the syndrome is also characterized with special interests, different language management and difficulties with sudden changes.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsÀkerheten, bÄde nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en pÄverkan pÄ patientsÀkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omrÄden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsÀkerheten.Metoden baseras pÄ Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjÀlp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. UtifrÄn artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem omrÄden.Resultatet visade pÄ fem omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerhet: (1) Arbetsledning och patientsÀkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivÄ (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det Àr viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerheten eftersom det Àr en sjuksköterskas ansvar att stÀrka patientsÀkerheten genom att motverka risker som Àventyrar den..

Bakgrund: En förutsÀttning för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande Àr ett adekvat nÀringsintag. Malnutrition har visat sig vara ett stort problem i vÄrden. Syfte: Belysa faktorer som kan vara av betydelse för att förebygga malnutrition. Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ femton vetenskapliga artiklar som granskades och kvalitetsbedömdes. Resultat: Artiklarna visade att faktorer som kunde vara av betydelse var sjuksköterskans grad av kunskap, attityder till omvÄrdnadsÄtgÀrder, tidsaspekten samt anvÀndandet av screeningmetoder.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Isabella Löwengrips karriÀr tog fart genom att hon 2005 startade en blogg dÀr hon delgav omvÀrlden delar av sitt liv som tonÄring. Hennes blogg vÀxte snabbt till en av Sveriges mest lÀsta bloggar och hon gjorde sig kÀnd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumÀrke har under de senaste sex Ären genomgÄtt en ompositionering pÄ marknaden frÄn att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets frÀmsta unga entreprenörer. Den hÀr studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jÀmförelse av hur Isabella framstÀllde sig sjÀlv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras pÄ material frÄn Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysprocessen sker i tvÄ steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehÄllet i materialet och dÀrefter en tolkande analys av det latenta innehÄllet.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.