Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lärarna anser att bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur läs- och skrivinlärning kan se ut hos barn med språkstörning. För att samla data till vårt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgår att den språkliga medvetenheten är viktig både för barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling inför kommande läs- och skrivinlärning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med språkstörning behöver en tydlig undervisning för att lära sig på bästa sätt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och använder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och säga ?landet Sverige? istället för ?Sverige?.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare arbetar med bilder som ett verktyg för språkutveckling i undervisningen. Forskningsområdet rör bilders förekomst i grundskolan. För att synliggöra bilder inom undervisning valde vi ett lärarperspektiv där vi intervjuat och samlat in enkäter som utgör vårt empiriska material. De teoretiska utgångspunkter vi valt att applicera på vårt resultat är teorier kring språkutveckling, bildspråk och bildanalys. Vårt materialinsamlande utmynnade i ett resultat som visar på att lärare använder bilder men delvis oreflekterat i sin undervisning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Skolmiljöerna är liksom de allra flesta av våra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt präglas skolan av en textspråksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper påverkarade hur elever använder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, särskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), påverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna väljer att använda, i undervisningssituationer. Empirin baserades på intervjuer med åtta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, välja ut bilder och berätta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Syftet med denna studie var att belysa förskolepedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan. Fem pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.