Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Detta dokument behandlar ett kandidatarbete gjort av sju datateknikstudenter från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Arbetet gick ut på att utveckla en webbapplikation för att visa bilder. Målet med webbapplikationen var inledningsvis vagt, den skulle visa bilder, ha någon metod för att ta reda på vilka bilder användaren gillade och sedan basera vilka bilder som skulle visas nästa gång på vilka som hade gillats.Dokumentet innehåller också ett kapitel om de erfarenheter och lärdomar gruppen har fått från projektet. Det innehåller även ett appendix med kapitel skrivna av gruppens medlemmar som behandlar olika ämnen relevanta till arbetet..

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder används som en del av en multimodal text där bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande bilder. Kvinnor och män avbildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

BAKGRUND:1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild ochbildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kringbarns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fåttkunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerarkring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett tillfem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigtpågående process i vardagen på förskolan.

Uppsatsen behandlar hur bilder kan leda till språkliga aktiviteter och därmedockså hur bilder kan vara språkstimulerande för andraspråksinläraren. Uppsatseninleds med en litteratur- och forskningsöversikt som beskriver någrapedagogiska teorier kring lärande och utveckling. I forskningsöversiktenbeskrivs också bilden som verktyg för kommunikation och svenska somandraspråk i teori och praktik. Till sist behandlas bilder och bildskapande somväg till målspråket och varför man skall använda bilder och bildskapande isvenska som andraspråksundervisningen.Undersökningen visar att bilder i undervisningen kan ha mycket positivaeffekter för andraspråksinläraren genom att de bland annat fungerar somigångsättare till skriftlig och muntlig produktion. Genom bilder kan elevenockså åskådliggöra sin verklighet och sina tankar, vilket avspeglar sig både i dediskussioner som bilderna gav upphov till och i elevernas skriftliga produktion.Bilderna möjliggjorde för eleverna att arbeta på sin kognitiva nivå och de bildersom används i den observerade undervisningen bidrar till att de språkligaaktiviteterna tala, lyssna, skriva och läsa stimuleras.I undersökningen framkommer det att bilder i svenska somandraspråkundervisningen upplevs som positivt av eleverna, även om det finnsen tendens hos vissa elever att tycka att detta arbetssätt inte är ?riktigt arbete?.Men då undersökningen visar att bilder kan vara språkstimulerande på olika sättär det viktigt att pedagogen, precis som i all undervisning, diskuterar dedidaktiska frågorna varför, vad och hur med eleverna.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet på förskolan.All kommunikation mellan såväl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika åldrar och barn som kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade språket är den vanligaste kommunikationsformen både vid fri lek och styrd aktivitet på förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna på förskolan använder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppspråk som förstärkning och förtydligande av det talade språket särskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men också vid andra kommunikationstillfällen i fri lek..

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn på kvinnor och sexualitet. Utgångspunkten förundersökningen är Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. från 1912. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och hur den tidens syn påkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta är genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som är med i denna samling och genom att sedan sätta teman från bilderna mot teorieroch idéer från decennierna före och efter sekelskiftet 1900.

Syftet med arbetet var att undersöka läroböcker i matematik för att se om det fanns några svårigheter kring uppgifter med tillhörande bilder. Vi ville även se om förändrade bilder till en uppgift påverkade elevernas förmåga att lösa den, i förhållande till hur de löste uppgiften med de ursprungliga bilderna. För att ta reda på detta valde vi att granska tre olika läroböcker i matematik. Dessutom gjorde vi en elevundersökning då en elevgrupp fick lösa en och samma uppgift men med olika bilder. Resultatet har visat att det finns en del uppgifter med tillhörande bilder som saknar vardagsanknytning och där bilden är orealistisk, vilket skulle kunna skapa svårigheter för elever.

Syftet med vår studie är att undersöka hur några pedagoger på Åland arbetar med detsvenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Meningen är att få kunskapom vilka arbetssätt pedagogerna använder sig av för att främja det svenska språket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för språkutvecklingen. Studiengenomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjälpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarnträdgårdslärare. Utgångspunkten för analysen är det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna använde sig av rim, ramsor och sånger för attstimulera språket.