Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder.

I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare.Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt.

Alla människor kan inte förstå muntlig eller skriven informa- tion/instruktion. Just nu finns det inga vedertagna metoder till att hjäl- pa dessa personer när de besöker vården. Att inte ha tillgång till in- formation kan leda till isolering och oro på grund av bristande kontroll och förståelse. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt finna evidens för att använda bilder som ett visuellt stöd till muntlig och skriftlig information/instruktion. Följande frågeställningar formulerades om bilder tillsammans med muntlig eller skriven information/instruktion ökar förmågan att med-verka, att komma ihåg och genomföra önskad handling.

Inom den kraftigt växande E-handeln råder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sälja mer produkter är viktigare än någonsin. I denna studie utvärderas metoden att presentera produkter med hjälp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras är att kunderna får en mer verklighetsnära uppfattning av produkten än med traditionella bilder av tvådimensionell typ. Den tydligaste förbättringen är kopplad till upplevelsen av djup.

Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

Denna C-uppsats behandlar området fotorealism i datorgenererade bilder. Frågeställningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnå fotorealism i datorgenererade bilder och hur använder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat på ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt där jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus från helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om bildanalys går att använda i undervisning för att uppnå en bättre och mer levande förståelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en åttondeklass där bilder visas, diskuteras och analyseras. De två områden som undervisningen behandlar är den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna är valda för att åskådliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna fastställa om eleverna uppnått en bättre förståelse för dessa historiska förlopp används observationer, enkäter och ett skriftligt prov som eleverna får göra i anslutning till de båda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nåt en bättre och mer levande förståelse för de två historiska förloppen som behandlats.

Under vår verksamhetsförlagda tid upplevde vi att bilder i matematikboken inte användes i särskilt stor utsträckning i undervisningen. Därför valde vi att göra en läromedelsgranskning i tre matematikböcker för årskurs åtta. Vi gjorde en semiotisk tolkning för att se om bildernas tyngdpunkt var på ämnet eller på mottagaren. Vi sorterade bilderna i tre kategorier för att undersöka hur stor del av bilderna som är möjliga att använda sig av i undervisningen. Vidare tolkade vi bildernas läsbarhet genom att använda en metod som heter BLIX.

Vi möts av mängder med bilder av teknik och vetenskap i populärkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vår verklighet och bidrar också till att skapa våra uppfattningar om världen.Denna uppsats fokuserar på att studera just de populärvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder är en del av sin kontext. Genom att närmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrån frågor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhållandet mellan människa och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som återfinns i dessa två verk..

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta!Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer avbilder.

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skärmbredder, utan att specifika designer måste skapas för att få en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste åren har användandet av mobila enheter för surf på webben ökat och kraven som ställs på det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstår med mobila enheter är att de trots sina små skärmar, använder samma högupplösta bilder som skapats för större skärmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, så laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta! Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.