Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

Eftersom att samhället förändras ställs nya krav på vad läskunnighet innebär. Bilder omgeross ständigt och förmedlar budskap i lika hög grad som skriven text enligt det vidgadetextbegreppet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskningen säger omeffekterna av användandet av bilder i samband med läsutveckling med utgångspunkt ilärandepotential för eleverna.Artiklarna var åtta till antalet och innefattade fem kvantitativa undersökningar och trelitteraturstudier. De teman som har betydelse är i de kvantitativa artiklarna; inferenser,arbetsminne, ögonfixering, bildpreferenser, fysisk interaktion med bilder samt läsförståelse. Ilitteraturstudierna identifierades 4 olika teman; lärarens roll, meningsskapande genom bildoch text, elevers utveckling och vår tids krav.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att träna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har också syftat till att undersöka huruvida bilder påverkar hur människor identifierar och bedömer ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning på området har jag sett tendenser som tyder på att det går att träna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har också sett indikationer på att bilder kan påverka hur vi identifierar ljud..

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt genom bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar är den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna..

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A.

Studiens syfte är att granska bilder, layout och reklam från olika webbplatser och analysera hurdessa bilder kan påverka ungdomar i deras konstruktion av sin identitet. De hemsidor som granskatsvaldes ut genom en informant och valet av informant gjordes genom en enkätundersökning somfokuserade på vilka webbplatser ungdomarna besökt under en vecka. Den valda informanten bleven 15-årig tjej som fyllde i enkäten utförligt och hade besökt många hemsidor som innehöll mångabilder och som var intressanta för studien. Studien av de olika webbplatserna visade att hemsidornahade mestadels neutral layout, men innehåll många bilder med många olika starka budskap. Genomatt spara och dela bilderna via sin egen profil och andra hemsidor ges man som användare möjlighetatt uttrycka och konstruera vem man är och vem man vill vara genom att förknippas med en viss typav bilder.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse. Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Syftet med min studie är att få en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus på bildlärare och bildlärares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller kränkande. Denna studie har varit en ingång till att få svar på mina funderingar. Jag har med hjälp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlärare kring provokativa elev- och samhällsbilder. Resultatet visar att samhällsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen än elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara så för att det kan vara lättare att distansera sig från samhällets provokativa bilder än elevbilder.