För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån bild. Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementläror..

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster.

Filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives (2010) presenterar ett antal scener som är till synes orelaterade till filmens övergripande handling. Filmens titel antyder att dessa scener möjligen kan vara minnen ur titelkaraktärens tidigare liv, emellertid finns det ytters lite underlag för en sådan tolkning i själva filmen. Syftet blir därmed att närmare undersöka dessa scener, att söka tematiska kopplingar mellan dessa scener och filmen som helhet, samt att försöka komma fram till hur dessa scener kan ses arbeta med minnen.Laura U. Marks bok, The Skin of the Film (2000), har valts som underlag för den följande analysen i förhoppning att de tankar som läggs fram där skall kunna nyttjas för att tolka och diskutera de nämnda scenerna i filmen. I arbetet nyttjas därtill den metod som förespråkas av det hermeneutiska vetenskapsidealet för att erhålla kunskap.Arbetet visar på att filmen inte nödvändigtvis söker att gestalta minnen utan kan ses locka åskådaren till att minnas genom att presentera bilder som bäst förstås genom kroppslig inlevelse i bilden, kort sagt; filmen söker att aktivera åskådarens minne genom bilder med haptiska kvaliteter.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur de danska tidningarna Berlingske och Ekstra Bladet samt de svenska Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade och diskuterade om attentatet mot Charlie Hebdo i Paris den 7 januari 2015 veckan efter händelsen. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: Hur skiljer sig de fyra tidningarna åt i hur de valt att publicera bilder på och ur Charlie Hebdo? Hur ser förekomsten av värdeord ut i de fyra tidningarna kring yttrandefrihet, pressfrihet och extremistisk islamism, i samband med attentatet? På vilket sätt diskuteras yttrandefrihet kontra extremistisk islamism i nyhets- respektive opinionstexter? Vad finns det för tankar bakom publicistiska val och pressetik i samband med Charlie Hebdo-rapporteringen?Resultaten visar att de danska tidningarna använder värderande ord i större utsträckning än de svenska. Det gäller både om orden används i positiv eller negativ kontext.  De visar också att tidningarna gjort olika värderingar när det gäller publicering av omslag samt karikatyrer kopplade till Charlie Hebdo.

I undersökningen beskrivs fyra sångares tillvägagångssätt vid inlärning av en okänd sång. Två stycken med utgångspunkt från en notbild (notläsning) samt två stycken med utgångspunkt från en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrågor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två informanterna inom respektive inlärningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två inlärningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar på likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sången i sin helhet innan de börjar dela upp inlärningen i mindre delar som de repeterar. Att röra på sig genom att ömsom sitta, ömsom stå var också genomgående för alla fyra.

SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk.

En grafisk ritare i flygande system måste under dess utveckling verifieras för att bekräfta att den fungerar. Då bilderna som ritas inte behöver vara identiska mot referensbilder genererade av en fungerande ritare så ställer det krav på verifieringsprocessen att kunna acceptera en viss grad av "fel". Att automatisera den processen är i högsta grad intressant för att minska kostnaden. Uppsatsen presenterar en samling lösningar på delproblem som kan uppstå, däribland ett sätt att utvinna eventuell transformation mellan två bilder..

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna.