Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn.

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J.

Det finns olika sätt för företag att kommunicera med sin omvärld. Årsredovisningarna, som länge främst har varit till för att på ett överskådligt sätt visa aktiebolagens finansiella resultat det föregående året, är ett av dem. Dessa har tidigare främst riktat sig till aktieägare och andra finansiella intressenter, men de senaste åren har de även börjat rikta sig mot andra intressentgrupper, som exempelvis kunder. Detta har medfört att kraven på hur årsredovisningarna skall se ut och vad de skall innehålla har ökat. Årsredovisningarna är därför nu mer som en påkostad broschyr och har blivit en del av marknadsföringen av företaget.Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera hur den frivilliga information, som stora svenska börsbolag förmedlar till intressenter via innehållet i årsredovisningar, har förändrats sedan tiden för löntagarfonddebatten, det vill säga i mitten av 1980-talet.

Titel                                    En försäljning säger mer än tusen bilder-  Affiliatemarknadsföringens påverkan på varumärkenFörfattare                          Alejandro Neyra & Mikael KarlssonHandledare                        Dr. Joachim TimlonKurs                                    Kandidatuppsats, Vårterminen 2012Syfte: Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur affiliatemarknadsföring påverkar annonsörernas varumärke. Detta kommer att uppnås genom att vi beskriver hur annonsörerna arbetar med affiliatemarknadsföring i relation till varumärket på Internet. Därefter analyserar vi hur annonsörer och nätverksadministratorer förebygger samt följer upp detta. Avslutnings ska vi redogöra för vad annonserande företag bör tänka på inom affiliatemarknadsföring för att integrera varumärket och samtidigt säkerställa dess anseende.Metodik: Metodiken som ligger till grund för arbetet kommer att utgå ifrån ett kvalitativt arbetssätt och kommer att ha en abduktiv karaktär.

I uppsatsen analyseras bilder föreställandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal läroböcker för historia på högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet är att se om bilderna förmedlar stereotyper och i så fall hur texten hanterar detta. Uppsatsen resultat blir att stereotyper är vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten..

Under hösten har vi iscensatt ett kulturprojekt där en grupp elever i en klass fem skickat fotografier till olika kulturutövare. Fotografierna som eleverna själva tagit med engångskameror speglade teman som representerar olika delar i ett barns liv. Kulturutövarna och eleverna som inte träffades under arbetet hade knapp kännedom av varandra. Eleverna visste att mottagarna, som vi valt att kalla dem, är professionellt verksamma inom sin genre och mottagarna visste att fotografierna var tagna av elever i en femte klass. Kulturutövarna tolkade sedan bilderna, gestaltade dem inom sin genre och skickade tillbaka dem till eleverna.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Det verkar finnas en stor tolkningsmöjlighet i hur den bildanalytiska undervisningen kan bedrivas i grundskolor. Oavsett om de valda metoderna går att applicera till kursplanens syfte och målbeskrivning så framgår i min undersökning att det finns svårigheter i att tala om hur undervisningen bedrivs inom detta kunskapsområde. De metoder som av bildlärare väljs i undervisningen av bildanalys är svåra att separera från ett vardagligt samtal om bilder. En ämnesspecifik begreppsapparatur verkar saknas, vilket också blir ett av undersökningens resultat som jag lägger vikt vid..

Omvårdnad ? Självständigt arbete I VOM080 VT 2008.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

På IKEA går produktionsflödet för en produktbild i dagsläget från konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som är färdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ändamål såg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde där avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen är att från ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussätta och belägga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav.Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag på ett konkret sådant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna användas samt att identifiera problemområden och komma med lösningsförslag på dessa.

Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

För biltillverkare är det idag viktigt att de så kallade kombinationsinstrumentens utstrålning och utseende upplevs på rätt sätt av föraren. Kombinationsinstrumentet är den enhet av instrumentpanelen som omfattar hastighetsmätare, varvräknare, bränslemätare m.m. På grund av den snabba tekniska utvecklingen av elektronisk utrustning är bilföraren omgiven av ett stort antal informationskällor. Det finns ett behov att identifiera hur denna information upplevs av föraren, både med hänseende på funktion och på attraktivitet. För att öka förståelsen hur informationen upplevs utseendemässigt har en undersökning utförts på Luleå tekniska universitet i samarbete med Volvo personvagnar.