Syftet med studien var att ur ett lärarperspektiv beskriva självkänslans betydelse för elevers lärande samt lärarens roll i detta. Utifrån litteraturen såg vi att det finns ett klart samband mellan elevers självkänsla och deras skolprestationer, forskningen säger dock olika i frågan om det är hög självkänsla som leder till goda studieresultat, eller vice versa. Litteraturen visade även att elever ofta utvecklar olika försvarsstrategier för att skydda sin självkänsla. Det som kanske påverkar självkänslan mest är det sociala samspelet tillsammans med andra människor, exempelvis föräldrar, lärare och vänner. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare på olika skolor som alla jobbar mot grundskolans tidigare år.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Detta arbete belyser skolpersonals, föräldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i skolans värld som måste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sättas in i skolan och vem som bär vilket ansvar i processen. Skolpersonals, föräldrars och elevers åsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angående respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Vårt syfte med studien var att beskriva hur förskollärare använder dans och drama för att främja barns lärande. Vi ville även nå djupare i detta syfte med tre forskningsfrågor som var att nå förskollärarnas intentioner med att använda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utsträckningar samt vilket lärande förskollärarna ansåg finnas i dans och drama. Utifrån detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som var verksamma i en kommun i Norrbottens län. Studiens resultat visade att förskollärarna fann många fördelar i dans och drama för att främja barns lärande, främst utifrån ett syfte med ämnena som medel för att nå ett lärande i ett annat ämne. Resultatet visade även att förskollärarna såg en nära koppling mellan de två ämnena som undersöktes samt att osäkerheten de känner i utövandet av ämnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna används eller inte.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lärare som undervisar i de tidigare åren anser om att använda dans som estetisk lärprocess i barns språkutveckling samt hur lärprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lärprocess och språkutveckling. För att få svar på syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lärare. Det resultat som har framkommit är att de intervjuade lärarna är positiva till att använda dans som estetisk lärprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lärprocess används. Dels ses dansen som ett språkligt uttryck som främjas av användning, dels ses dansen som främjande för språkutvecklingen i tal- och skriftspråket.

Min byggnad handlar om att ge och att ta och hur olika delar av byggnaden kan motsvara varandra. Tillägget till nationalmuseum kan ses som privat och slutet, inga direkta publika funktioner finns. Eftersom man tar en del av en publik park i anspråk måste denna yta ges tillbaka på något sätt. Denna publika yta som skapas genom att den nedersta våningen grävs ner i marken samtidigt som övriga våningar lyfts upp. Detta skapar en yta som kan användas för exempelvis konstutställningar, ljusinstallationer eller bara användas som en artificiell förlängning av parken.

Denna undersökning utgår ifrån sex olika läroböcker för svenska på gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrån retorikens grundtankar, med läroplanens mål om anpassning till situation och mottagare som en grundläggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utsträckning ämnet retorik behandlas i läroböcker för svenska på gymnasieskolan.De olika läroböckerna är riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men målen som finns i läroplanen är desamma för alla program. Eftersom läroplanen ställer krav på anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krävs det att eleverna får lära sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.