I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Denna uppsats handlar om belöningssystem och dess påverkan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finansiella belöningssystem påverkar de anställdas motivation och prestation i ett bolag och hur de prestationer som ligger till grund för ett företags belöningssystem uppfattas och mäts. Motivation är en viktig faktor för ett belöningssystem. Motivation beskrivs i ett antal teorier. Förväntningsteori, som beskriver hur beteenden och belöningar hänger ihop; Herzbergs hygienfaktorer och motivatorer, vilket i princip innefattar missnöjdhetsfaktorer och motivationsfaktorer; och agentteori som beskriver hur incitament kan motivera anställda att öka sin prestation och uppnå uppsatta mål.

I det här arbetet undersöker vi hur retrotrenden påverkat digitala spel. Vi undersöker hur retro blivit en erkänd stil och varför den har blivit det. Vi undersöker dess koppling med nostalgi, hur nostalgi fungerar och varför man kan tänkas vilja använda sig av det när man ska utveckla ett digitalt spel. Retro är inte ett fenomen som är medie exklusivt till digitala spel, vi undersöker hur retro verkar i andra medier och hur medierna blandar retroelement med varandra. Det är inte ovanligt att samtida digitala spel influeras av retrospel eller rent av utvecklas i syfte att bli ett nyproducerat retrospel, detta är något som vi gestaltar i vår produktion av ett digitalt spel.

Eskilskällan är ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet på deras gemensamma mötesplats. Eskilskällan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster på Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter är långa, relativt opersonliga och innehåller mycket information. Texterna är inte heller anpassade för sin kontext.Syftet med mitt examensarbete var att hitta kärnan i Eskilskällans verksamhet och använda den i utformningen av texter som är övertygande och lockande, och som får läsaren att besöka Eskilskällans forskarrum. Målet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle tränga igenom olika typer av brus så att de uppmärksammas och fyller sitt syfte.

Fastän vi lever på 2000-talet, finns många hinder som håller tillbaka kvinnor i deras karriärer. Fortfarande kan kvinnliga ledare upplevas som en stor förändring, och för vissa människor upplevs förändring som ett hot. Ett verktyg, eller kanske snarare en arena för att åstadkomma upplysning, jämställdhet och bana vägen för kvinnor till chefskapet, kan vara nätverket. Vi vill med denna uppsats undersöka om de med nätverkens hjälp lättare kan nå en chefsposition. Kan nätverken bidra till förändring och jämställdhet av organisationsstrukturer? Finns det någon konkret koppling till nätverket och att kvinnor har lyckats nå en chefsposition? Har nätverket givit dem något speciellt stöd på vägen till chefsposition? Till vår empiri har vi intervjuat ett antal kvinnor som är medlemmar i något karriärrelaterat nätverk och som är i en chefsposition.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas.

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga, beskriva och förklara de förändringar som skett när det gäller markanvändningen under de senaste hundra åren. Fallstudien har särskilt fokuserat på ängs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra Sjösås församling.Studien har studerat förändringar i omfång och användning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjäna till förklaringar och även studerat samtida förändringar vilka kan ha en påverkan på en framtida användning.Resultatet visar på ett orsakssamband där minskad djurhållning kräver mindre vinterfoder från ängsslåtter. En förändring av den plöjda åkermarken från säd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallåkern eller ängen för att sedan nästen helt ha övergett ängs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag är koncentrerat till vallbärande åker.

Analysen undersöker vinnare av Guldägget från Sverige och vinnare Cannes Lions Gold från USA åren 2010-2013 inom kategorin radioreklam, med fokus på vilka retoriska grepp som används i respektive vinnarbidrag, samt hur karaktärer skildras. Med utgångspunkt från Renbergs modell för retorisk analys och med basen från Perry Hinton?s forskning om stereotyper i samhällen tittar analysen närmare på trender och tendenser inom prisvinnande radioreklam och jämför dessa sinsemellan. Resultatet visar att de reklamer som vunnit Lions är mer av en underhållande karaktär, använder sig av mer etablerade grepp i inledningen, har högre oförutsägbarhet i avslutningen, anspelar på humor (istället för lidelse och sympati) och har mindre logisk koppling i sin argumentation till skillnad från de som vunnit Guldägget. Resultatet visar även att stereotypa karaktärer förekommer eller föreslås i samtliga reklamkampanjer.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.