Sökresultat:
314 Uppsatser om Bevarande genetik - Sida 21 av 21
Fysisk planering i världsarv ? exemplen Falun, Karlskrona och Visby
Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt en världsarvsutnämning
påverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan
världsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjänste
män inom kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Utifrån ett teoretiskt perspektiv
diskuteras hur olika aktörer i anslutning till världsarven ser på formandet av
dessa. Teorin fungerar som hjälp för att analysera och sortera, samt att
tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.
Vid en första anblick kan kulturarv och världsarv verka självklart, enkelt och
okomplicerat.
"I'm the singer, you're the song" : Genus, sexualitet och förhållandet mellan röst och text inom populärmusik
Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.
Medverkan: lokalt engagemang för ett hållbart samhälle
Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.
Villa Giacomina - historia, nutid, framtid
Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett område som idag nästan har vuxit ihop med själva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehåll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vård, restaurering och
förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs även översiktligt parkens användning genom århundradena.
År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park.
I parken har varje tid och person satt sin prägel, därför kan man använda Villa Giacomina som
ett titthål för att förstå trädgårdshistorien i Sverige från sent 1700-tal och in på 2000-talet. I
fallet med denna park, och det ibland bristfälliga faktaunderlaget, är det också intressant att
göra det omvända, att genom trädgårdsarkeologiska spår och vad som finns bevarat från andra parker ifrån samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit så även på Villa Giacomina.
Parken växte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande läget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och beståndet av gamla träd.
Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman från Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp på Stola säteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till Västergötland och valde här att leva ett liv i samklang med naturen.
Brukarmedverkan i förvaltning av tätortsnära naturmark :
Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara.
Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna.
Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.
Positioneringsstrategier fo?r konsultbolag inom TV- och mediabranschen
TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.
Gustavsberg : förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.
Gustavsberg - förnyelse i kulturhistorisk miljö. Ett planförslag för centrala Gustavsberg med fokus på kulturmiljövård.
En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt
orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att
den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och
ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att
kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och
urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till
kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av
den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att
äldre spår helt raderas ut.
Hur bygger fastighetsbolagen relationer med sina hyresgäster?
We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militärområde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militärområde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och
stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma området.
Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas västra entré.
Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård
Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.
Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård
Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som
ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som
lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett
planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla
dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat
antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre
övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden
till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna
krav och influenser.
Patriark, gentleman eller jämställdhetens förkämpe? : En studie av livsstilsmagasinet Esquire och dess tolkningar av konceptet manlighet under perioden 1947-1975
Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.