Höggeröd pÄ nordöstra Orust Àr ett vackert fritidsomrÄde med en tidstypisk karaktÀr frÄn sextiotalet som Àr vÀrd att bevara. Ett problem som uppstÄtt pÄ senare Är Àr att husÀgarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkÀnner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ÀndÄ och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten Àr att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusomrÄde och frÄgan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. FrÄgan om vilka krav och lagar som gÀller kring ombyggnationer har Àven besvarats för att kunna göra ett sÄ bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv sÄ kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjÀlp av den hÀr rapporten.

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.

Arbetet handlar om trÀd i stadsmiljön, frÀmst allétrÀd. Arbetet visar pÄ problematiken kring trÀden och hur viktigt det Àr att anpassa rÀtt art till rÀtt plats, bÄde gÀllande stÄndort men ocksÄ gÀllande de andra förhÄllandena som spelar roll pÄ en vÀxtplats som utrymme bÄde ovan och under mark. Vegetation i stÀderna spelar en mycket stor roll. Vegetationen Àr Ärstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut Äret om. Syftet Àr att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av allétrÀd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall Àven beskriva hur vi kan skapa bra förutsÀttningar för att kunna bibehÄlla allétrÀds livskvalitet. Arbetet visar pÄ mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

CafĂ© Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn SkĂ€ret, mellan Mölle och Jonstorp i HöganĂ€s kommun. Hit har det kommit gĂ€ster varje sommar för att fika en stund i den blommande trĂ€dgĂ„rden. År 1938 öppnade familjen Lundgren ett cafĂ© i den gamla stugan frĂ„n 1700-talet. DĂ„ hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio Ă„r.SommarcafĂ©et öppnade under tid nĂ€r funktionalismen fĂ„tt sitt fĂ€ste i Sverige. Av detta mĂ€rktes inte sĂ„ mycket hos Flickorna Lundgren.

Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.

SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.

BÄde mÀnniskor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har kÀnt sig manade att lyssna pÄ dem, följa dem och tro pÄ dem. Jag har intresserat mig för vad det Àr som föranleder detta beteende, eftersom det Àr min fasta övertygelse att det styr vÄrt samspel med andra individer Àn idag, överallt och stÀndigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, dÀr vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll Àn andra, har jag utgÄtt ifrÄn begreppet hög social status (Àv. högstatus).

LövgÄngen var ett vanligt element i trÀdgÄrden under renÀssansen, och den var mer anvÀnd hÀr i Sverige Àn i övriga Europa. LövgÄngen blev troligtvis mer anvÀnd i Sverige pÄ grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt Äret om vilket gjorde att man istÀllet arbetade med mer stabila element. NÄgra utav dessa lövgÄngar finns bevarade Àn idag och Àr nu mer Àn 250 Är gamla. TvÄ av dessa finns pÄ Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i SkÄne. LövgÄngarna pÄ Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli tvÄ vÀrdefulla element i den Svenska trÀdgÄrdskonstens historia, och man Àr angelÀgen om att bevara dem lÀnge det gÄr.

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Den föreliggande uppsatsen undersöker huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, Stockholms Àldre lÀgenhetsbestÄnd renoveras och presenteras pÄ bostadsmarknaden pÄ 2010-talet. Jag har valt att undersöka fem lÀgenheter i hus uppförda mellan 1880 och 1930 meddelst bostadsannonser pÄ Bovision. FrÄgor som jag stÀllt och försökt besvara med hjÀlp av detta material Àr bland andra: om man kan spÄra att ett gÀllande ideal vad gÀller sÄvÀl planlösning som inredning i dessa lÀgenheter, vad det i sÄ fall Àr för ideal, hur det idealet kan beskrivas och tolkas, och om det idealet pÄ nÄgot sÀtt modifieras utifrÄn husens Älder och stil.Jag kunde inte skönja nÄgra bevis pÄ att husens respektive karaktÀrer sÀrskilt iakttagits under renovering av vÄningarna. Eftersom exteriörerna pÄ dessa fem hus skiljer sig sÄ skulle ju i sÄ fall ocksÄ interiörerna variera, men det gjorde de inte vad jag kunde se.Av mitt material drog jag slutsatsen att man kunde pÄvisa ett starkt rÄdande nutida inredningsideal. I stÀllet för att visa en kÀnsla för den epok och stil i vilket huset uppförts och stÄ i tydlig och begriplig dialog dÀrmed sÄ följer de alla slaviskt dagens inredningsideal: det Àr mycket vitt, öppna planlösningar dÀr möjligt, stora kök i direkt anslutning till sÀllskapsutrymmen och stor vikt lagd pÄ hemmets teknik i form av maskinpark i kök och badrum.

Unwanted vegetation on the land of electric transforming stations is a problem, in the sense that it contributes to higher fire risks and also constitutes an obstacle for people performing maintenance operations at the station. Such unwanted vegetation is controlled using herbicides and mechanical measures. Since the use of herbicides implies environmental hazards, there is a need to find alternative ways of fighting the unwanted vegetation. Investigation into suitable plants for ground cover, trials in the greenhouse, trials in the field, soil analyses and compilation of experiences from similar trials are parts of this work. The paper also contains analyses of possible environmental benefits and economical gains. There is also a final discussion of some proposals regarding alternative weed controlling methods.

Att lufta biologiska bassÀnger vid ett avloppsreningsverk Àr en mycket energikrÀvande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras sÄ att den blir sÄ energisnÄl som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet pÄ utgÄende vatten. Regleringen bör dÄ ske vid flera punkter lÀngs med en bassÀng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanlÀggningen vid HimmerfjÀrdsverket utvÀrderats och ett försök till förbÀttring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanlÀggningen enbart bestÄr av en luftad del dÀr nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.