Dagens ledarskap har genomgått stora förändringar och gått från traditionellt, hårt och byråkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestå av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller är det så att arbetslivet behöver båda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hård(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkätundersökning så framgick personalens tankar och åsikter kring ledarskap i förhållande till kombinationen av mjuk och hård makt. Resultatet påvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn på kombinationen av mjuk och hård makt där faktorer inom båda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvändiga..

Bakgrund: Att vara närstående på en intensivvårdsavdelning medför en kraftig påfrestning. Hur närstående hanterar situationen kan påverka patientens välbefinnande och tillfrisknande. Även närståendes fortsatta hälsa och välbefinnande påverkas av hur de hanterar situationen i det akuta skedet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna närståendes erfarenheter av intensivvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt.

Långvarig smärta påverkar aktivitetsmönstret negativt. Ofta behövs smärtrehabiliterande insatser. Syfte: Undersöka hur de fem aktiviteter som skattats betydelsefulla av personer med smärta upplevdes ifråga om utförande/tillfredsställelse före och efter smärtrehabilitering, hur aktiviteterna fördelades på aktivitetsområdena personliga dagliga aktiviteter (PDA), produktivitet (P) och fritid (F) samt om de två först nedskrivna aktiviteterna skiljde i förändring från de tre övriga. Metod: Studien baseras på data som insamlats med instrumentet COPM på personer med långvarig smärta (n=87). Resultat: Aktiviteternas upplevda utförande och tillfredsställelse förändrades i de flesta fall positivt med gruppförändringar på mellan 1 och 3 skalsteg i medianberäkningarna.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen och antalet som insjuknar ökar. Ett livslångt levene med sjukdomen diabetes typ 2 kan förutom omfattande livsstilsförändringar innebära en intensiv kontakt med sjukvården. För att förstå personers erfarenheter av vården måste deras upplevelser bejakas. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes upplevde kontakten med sjukvården. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att personer med typ 2 diabetes upplevde att tillgänglighet, kontinuitet, delaktighet, kunskap, stöd och en individanpassad sjukvård var Betydelsefulla faktorer för en tillfredsställande kontakt med sjukvården. Slutsats: För att kunna utveckla och förbättra sjukvården behöver de personliga upplevelserna belysas.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär Betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vård ställer stora krav på kunskap och empatisk förmåga. I vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga är vissa faktorer och problemställningar särskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte är att belysa vårdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vården på hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrån följande teman: kommunikation (inklusive samtal), känslor och relation.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar de anställda inom handikappomsorgen i Piteå kommun att bedriva sitt yrke, som innebär omhändertagande av brukare. Genom intervjuer med 15 anställda söktes svar på: ?Vilka faktorer påverkar trivsel och arbetsmotivation och vilka individuella egenskaper är av vikt för arbetet?? och ?Hur inverkar organisation och ledarskap på motivationen?? Teorierna som detta arbete bygger på är Herzbergs tvåfaktorteori och den arbetskaraktäristiska modellen av Hackman och Oldham. Resultaten visar att de anställda var motiverade på sin arbetsplats på grund av en god arbetsgrupp, ledarskapet och responsen från brukarna. Genomgående var svaren i intervjuerna likartade med få avvikelser.

InledningI grundsärskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsättningar för kommunikation och samspel ibland är vitt skilda från varandra. Hur kan lärare som arbetar i skolan möta grundsärskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall på individens rätt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet är att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsärskola med efterföljande analys, komma fram till barriärer och andra faktorer som kan försvåra eller utveckla delaktighet i grundsärskolans undervisning. TeorierArbetet med studien är inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lärandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen består av observationer i två klasser, två fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang på skolan är ofta knuten till grundsärskolans lokaliteter och miljö.

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

Bakgrund/Problem: Outsourcingbeslut ses som komplicerade i och med osäkerheten som finns involverad i beslutsprocessen, dessutom förekommer dålig leverantörshantering (Cao et al. 2007). Vidare har forskning som finns relaterat till ämnet flertalet brister i undersökningen av beslutsprocessen och vilka beslutsfaktorer som anses viktigast (De Boer et al. 2006). Därutöver saknas tillräcklig forskning om små och medelstora företags transportinköp (Holter et al.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever..

Liksom ett samhälle i utveckling har även ledarskapet genomgått förändringar. I dag har medarbetarna större inflytande på arbetsmarknaden och vågar i större utsträckning tycka och tänka egna tankar om sin chef. Syftet med denna studie var att belysa vilka egenskaper medarbetare inom äldreomsorgen anser som betydelsefulla hos en chef. Frågor som väcktes hos oss innan studien påbörjande var om organisationsperspektivet som ofta gestaltas i böcker kan delas med medarbetarnas perspektiv. Genom denna studie vill vi lyfta fram medarbetarnas syn som ofta glöms bort när det pratas om framgångsrika ledare och lyckade organisationer.