Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inteheller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommandetalängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer detycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilketkan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få enuppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs.

Syftet med min uppsats är att få kunskap om matematiksvårigheter, dels hur svårigheter kan identifieras, men även hur man kan förebygga svårigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvårigheter. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvårigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvårigheter? Hur kan man förebygga matematiksvårigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvårigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lärare och två specialpedagoger. Resultatet av undersökningen är att matematiksvårigheter är orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist på arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlärningssvårigheter. När det gäller undervisningen visade studien att läraren har en betydande roll.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

Vårt syfte var att undersöka hur specialpedagoger upptäcker elever med matematiksvårigheter samt hur de organiserar arbetssättet och skolmiljön för att hjälpa dem. Undersökningen genomfördes som kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger. Utöver intervjuerna har vi sökt kunskap i för ämnet relevant litteratur samt databaser på Internet. Vi har kommit fram till är att det är viktigt att uppmärksamma elever med matematiksvårigheter i ett tidigt skede. Ju tidigare åtgärder sätts in desto större möjligheter till ett lyckat resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i årskurs 7 och 4 elever i årskurs 9, i deras uppfattning om användningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förändrats, under deras skolgång. Förutom styrdokument och läroplaner behandlas även teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan inställningen till matematikämnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.