Att läsa skönlitteratur står som centralt innehåll i Lgr 11 och svenskläraren ska väcka lusten att läsa. Jag har intervjuat fem svensklärare om deras syn på skönlitteraturens betydelse i skolan. Deras svar har jag sedan ställt i relation till relevant forskning på området. Resultatet visar att forskningen och lärarna är överens: Läsning av skönlitteratur är mycket viktigt för läsförståelsen, moralen, det egna skrivandet, fantasin och upplevelsen. En av lärarna känner sig misslyckad som svensklärare om eleverna inte blir intresserade av litteratur, medan de övriga tycker synd om elever utan litteraturintresse.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder..

Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt.

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Uppsatsens syfte var att jämföra hur elever i olika åldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan påverkas av undervisning. Studien baseras på 24 elevintervjuer som användes för att jämföra hur elever i förskoleklass, år 4 och år 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren från år 4 användes sedan som underlag för en lektionsserie på 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i år 4 en andra gång för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssätt förändrats genom undervisning. Undersökningen påverkades därmed av det variationsteoretiska perspektivet, då ett lärande kännetecknades som en förändring i sättet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning jämföra yrkesverksamma lärare och lärarstudenters syn på elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns två handlingsmönster, dels de som är utagerande och dels de som är tysta och tillbakadragna under lektionstid. Våra frågeställningar var vad lärare och studenter anser kring hur problem uppstår runt elever, för vem det är ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frågeställningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrån ett punktuellt eller relationellt synsätt. Lärarstudenterna uttrycker i större utsträckning en önskan att inkludera alla elever medan lärare verkar ha lättare att uppnå detta.

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmänhet och med fokus på gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi få perspektiv på de förändringar som gymnasiet och särskilt det individuella programmet står inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån olika infallsvinklar, där vi lägger tyngdpunkten på makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn på skolan generellt, på det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad påverkar den svenska skolan. Metoden vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade nio elever.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

SyfteSyftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.MetodStudien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmarResultatNästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.DiskussionTilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås.

AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

Abstrakt Syftet med undersökningen har varit att undersöka två skolor beträffande sitt arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd; tillämpade de segregerad eller integrerad undervisning för dessa elever, hur dessa elevers lärmiljö såg ut, hur fungerade samarbetet mellan hemmen, skola och övriga samhällsfunktioner. Bakgrunden till undersökningen var dels det egna intresset för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, dels Skolverkets utbildningsinspektions rapport (2007) där de rapporterade att en del kommuner inte följde lagen i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd. Författaren valde att göra en jämförande fallstudie med enkät och frågeguide som metod för undersökningen. Två skolor jämfördes och tre lärare svarade på enkätfrågorna. Resultatet av undersökningen visade att båda skolorna hade någon form av segregerad undervisning för de elever som hade det extra svårt och omfattningen ökade i de äldre årskurserna. De vanliga klassrummen var sällan anpassade för utåtagerande elever med koncentrationssvårigheter m.m. I de högre årsklasserna var samarbetet med hemmen, polisen och resursgruppen (socialtjänsten) betydligt intensivare.                                                                                                                                   Nyckel ord:Elever i behov av särskilt stöd,  klassrumsmiljö, segregerad undervisning, integrerad undervisning, anpassad undervisning..