Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och Betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Förstärkning av Betongkonstruktioner är ständigt aktuellt runtom i världen. Orsakerna varierar och är många till antalet. Behovet av en snabb, effektiv och relativt billig metod för att förstärka konstruktionerna är synnerligen uppenbar. I föreliggande arbete har försök med kolfiberförstärkta Betongbalkar utsatta för tvärkraft genomförts. Ett syfte med arbetet har varit att undersöka om kolfiber är ett lämpligt material för att förstärka Betongbalkar med avseende på tvärkraftskapacitet.

Att dagens alla existerande konstruktioner måste underhållas för att ha en livslängd som är ekonomiskt försvarbar, råder det inga tvivel om. För vissa av konstruktionerna kanske det inte räcker med att underhålla och återställa deras ursprungliga egenskaper, utan de måste förstärkas för att klara nya behov ställda av nyttjarna. Under denna förstärkning förändras förutsättningarna för konstruktionen, som exempel kan nämnas att vid förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer, applicerade med epoxilim, blir ytskiktet diffusionstätt, vilket kan ge upphov till frostsprängning i Betongen vid upprepade fryscykler. Därför är det fördelaktigt att till förstärkning med utanpåliggande kolfiberkompositer använda ett appliceringsmaterial vars egenskaper liknar Betongen i den övriga delen av konstruktionen. Även ur en miljö/arbetsmiljömässig synvinkel klingar användandet av epoxiprodukter negativt.

Mitt magisterarbete ?Utveckling Årsta Havsbad? är ett projekt som innefattar undersökning, skissutredning samt en gestaltnings idé kring det publika rummet i Årsta havsbad. Bakgrunden till mitt arbete kommer från att jag är uppväxt varje sommar i Årsta Havsbad vilket ger det en speciell plats i mitt hjärta. Årsta Havsbad har sucessivt åldrats och en upprustning behövs, hur får man in pengar till området?Efter efterforskningar hos Haningekommuns statsbyggnadskontor vet jag att en ny detaljplan för området arbetas fram.

Regleringsdammen vid Hotagssjön i Jämtland skulle under år 2008 rivas då Betongkvalitén var bristfällig och det saknades armering vilket lett till stora sprickor i konstruktionen. Den främsta orsaken till den dåliga kvalitén var Betongens förvärrade alkali-kiselsyra-reaktionsskador, så kallade AKR-skador. Vid dammdimensionering tillåts inte eventuellt förekommande förankringsstag medräknas enligt RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (2006). Rivningen av Hotagens regleringsdamm, som ägs av Vattenregleringsföretagen AB, skapade här tillfälle att utreda dessa förankringsstag och bedöma dess tillstånd för att på så sätt skapa en diskussion för framtida dimensioneringsmetoder huruvida förankringsstag får medräknas eller ej. Projektet bedrevs av Vattenfall Research & Development AB och resulterade i detta examensarbete, som finansierades av Elforsk AB.

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av Betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av Betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. Därför är emissioner från byggnadsmaterial sällan ett problem utomhus. Däremot händer det ibland att människor får hälsobesvär som hosta, huvudvärk och irritation i ögon och hals när de vistas inomhus och speciellt i äldre byggnader.På 60- och 70-talet användes många nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande användning under miljonprogrammet då fokus låg på att bygga snabbt och effektivt och inte på att använda säkra och beprövade material.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.

I arbetet har olika grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament undersökts och dokumenterats. Kontaktledningsfundament är ett fundament, tillverkat av Betong med varierande utformning och storlek beroende på vilken typ det är. Dess funktion är att bära upp kontaktledningsstolpen med tillhörande stag och ledningar. Syftet med examensarbetet var att ta fram vilka grundläggningsmetoder för kontaktledningsfundament som är godkända av Banverket. Studera metoderna, främst de nya borrmetoderna och utföra en jämförelse av dessa metoder som baseras på teknik och ekonomi.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag.

På grund av ökande trafik ut till ön Henningsvär på Lofotens östkust, skulle den befintliga bron som endast består av ett körfält behöva breddas, detta för att rymma ytterligare ett körfält. Statens vegvesen, Norge vill undersöka möjligheten att förstärka befintligt bärande konstruktion med kompositmaterial för lasterna av ytterligare en vägbana. Examensarbetet går ut på att bedöma hur väl kompositmaterial fungerar som förstärkning av den bärande konstruktionen. Konstruktionen består av en lådbalk i Betong med både spänn- och slakarmering. Målet är att presentera fungerande förstärkningsmetoder för både moment och tvärkraftskapacitet.

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Inom gruvindustrin används kvarnar, exempelvis kulkvarnar för att mala malmen och frigöra mineraler. För att kvarnen ska fungera tillfredställande är det viktigt att den står stadigt mot fundamentet. En effektiv metod att fästa kvarnen i fundamentet är att använda förspända skruvar. Förspänningen gör så att skruven kan motstå stora statiska och växlande krafter och att skruvförbandet blir mindre, lättare och billigare för en given dragkraft. Det finns dock en nackdel med att använda denna infästningsmetod.

Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhålla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. Muséet är pampigt och behöver kontraster snarare än likhet.Platsen utmärker sig dels i att den är nästan plan och att den är kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermånaderna. Tomten har även stora träd som stäcker sig över NM och ger platsen uttryck.Så jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgräns som samspelar med platsens träd och byggnader. Även att skapa positiva uterum för människor. Solen bör ha tillgång till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

NCC Construction Sverige AB har i uppdrag att driva ort i LKAB:s gruva i Malmberget. Ortdrivningen omfattar år 2006 cirka 8200 meter ort vilket innebär att 135 000 m2 bergyta ska förstärkas med sprutBetong. KGS anlitas som underentreprenör för utförande av sprutBetongförstärkning. SprutBetong som bergförstärkning är en viktig del i salvcykeln eftersom den tillsammans med bergbultning utgör ett skydd för fortsatt drivning och permanent skydd vid utnyttjande av den färdiga anläggningen. Rapporten beskriver sprutBetongförstärkningens verkningssätt och viktiga mekaniska egenskaper.