
Sökresultat:
286 Uppsatser om Betong - Sida 11 av 20
Momentfördelning i pelardäck av armerad betong
The purpose of this thesis has been to develop a tool for modelling and simulating the nuclear plant Ringhals 3. The model should be used to improve the knowledge on the dynamics of the plant. Ringhals 3 is being upgraded to produce more power and a tool for analyzing the new operating conditions is needed.The work in this thesis has consisted of improving and developing an existing model of Ringhals 3 made with the modelling tool Dymola. The model has been validated by comparing the results of a simulated house load transient with data from the actual plant. Validation shows good agreement with data from the real plant.
Konstruktörers syn på trä som konstruktionsmaterial : utbildning och information
Den svenska byggindustrin är en traditionsbunden sektor där flervåningshus med stomme i trä är en relativt ny företeelse. Sedan 1994 då nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trä med fler än två våningar, utvecklats till en väl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervåningshus i trä har vuxit har även efterfrågan på kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer är en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska beräkningar i byggen och konstruktion av bärande element. Det har uppmärksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trä än om de två andra dominerande materialen på marknaden, stål och Betong.
En jämförande studie mellan platsgjuten betongvägg och skalvägg : Kostnad och tid för respektive byggmetod
Examensarbetet utgör en jämförelse mellan två byggmetoder: platsgjutna Betongväggar och skalväggar. Studien har gjorts för SEFA Betongentreprenad AB med avsikt att redogöra den mest lönsamma byggmetoden.De centrala aspekter som belyses i detta examensarbete är kostnader, tider och arbetsmiljö.Resultatet visar att byggnation med skalväggar leder till ökade materialkostnader i projektet, vilket också leder till en högre självkostnad för Betongentreprenören. Byggtiden blir däremot kortare och det gynnar totalentreprenören vars arbetsplatsomkostnader och arbetsledningskostnader. Utöver detta ger skalväggar en bättre arbetsmiljö i jämförelse med platsgjutna väggar eftersom mindre arbetsmoment krävs på arbetsplatsen vilket också leder till minskning av antalet olyckor.Tider och kostnader baseras på enhetstider från Nybyggnadslistan 1999 samt prisförfrågningar. Därefter har vi gjort en noggrann kalkylering med hjälp av olika datorprogram så som Bluebem, Wikells och Excel för att kunna sammanställa den totala byggtiden och självkostnaden.
Space Modern : Uppsala konsthall
Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita Betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen. Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet.
Övervakning och detektering av sprickor i betong med en elektriskt ledande färg
The purpose of this thesis has been to develop a tool for modelling and simulating the nuclear plant Ringhals 3. The model should be used to improve the knowledge on the dynamics of the plant. Ringhals 3 is being upgraded to produce more power and a tool for analyzing the new operating conditions is needed.The work in this thesis has consisted of improving and developing an existing model of Ringhals 3 made with the modelling tool Dymola. The model has been validated by comparing the results of a simulated house load transient with data from the actual plant. Validation shows good agreement with data from the real plant.
Stabilisering av höga trähus via centralt placerat hisschakt
I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.
Energieffektiva byggnaders påverkan på CO2-utsläpp : Norra Djurgårdsstaden i samarbete med Grontmij AB
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.
Inverkan av golv och hälta på brunstbeteende och fruktsamhet hos kor
Målet med den här litteraturstudien är att belysa effekterna av golv som stressfaktor på
brunstbeteende och fruktsamhet hos kor.
Gummi som ytmaterial på golv i kostall ökar i popularitet och det medverkar till att korna kan
utföra normala rörelsermönster och beteenden. Men, fortfarande dominerar Betong som
golvmaterial för både spalt-golv och hela golv.
Golvtypen har en direkt effekt på hygienen i stallet och hos djuren. Gummigolv (mjukt golv)
ger överlag bättre klövhälsa än Betonggolv, samt förbättrar fertilitet och hållbarhet, vilket
olika studier har belyst.
Hälta hos kor beror vanligen på en sjukdom i klövar eller ben. Golvtypen som djuren
exponeras för kan vara en huvudsaklig orsak till klövsjukdomar som ger hälta. Dessutom ökar
risken för fall och traumatiska skador hos korna om golvet har blivit slitet och halkigt.
Håltagning i betongbjälklag
På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur Betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet.Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i Betongbjälklaget. Detta görs teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge Betongbjälklaget en del av sin hållfasthet.Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion.
Den böjda linjen
Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.
Dimensionering av betongkonstruktioner : En jämförande studie av BBK 04 och Eurokod 2 vid dimensionering av balkar och pelare
Today, we use BKR and BBK 04 when designing concrete structures inSweden, which will, in the near future, be replaced by Eurocode 2. When you are designing buildings, you will use Eurocode 2 Part 1-1 and with this new standard, some new rules and general rules will be necessary to adopt. To examine how BKR and BBK 04 tells apart from Eurocode 2 when designing concrete structures, one beam and one column with often common dimensions, is studied. The beam is designed with consideration of (considerate to) durability at bending moments, shear forces and control of cracking. The column is designed with consideration of durability at eccentric axial load and bending moments in cross section on account of (due to) geometric imperfections. BBK 04 has gone one step closer to Eurocode 2 than earlier editions and the things that are different, when calculating reinforcement, is how they use the partial factors.
Utmattning av järnvägsbroar i armerad betong : Enligt eurokoder
Commissioned for this report is Ramboll, Bridge and Tunnel Unit in Stockholm. Theidea throughout the work has been to primarily help bridge designers compilingadvice and instructions on how fatigue verification for railway bridges in reinforcedconcrete shall be performed under the new rules, the Eurocodes.After the introduction of the Eurocodes in 2011 has major problems emerged amongdesigners around Sweden. In some areas, it differs in the calculation rules comparedwith rules from the Swedish Transport Administration and the National Board ofHousing, Building and Planning calculation. Fatigue verification is one area where thenew calculation rules are different from the past.A large part of the report has been to interpret and find the relevant information inthe Eurocodes concerning fatigue. When questions or doubts have surfaced, this hasbeen discussed with Elisabeth Helsing at the Swedish Transport Administration andbridge designers at Ramboll.The result is a report where the structure is organized in the way that the bridgedesigners can move from cover to cover and realize that fatigue verification in realityfollows the same order as the report's sections.
Pålfundament : En studie med olika fackverksmodeller
Fyrpålsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jämnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillämpas vid dimensionering av pålfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med trycksträvor som går från pelare ut till respektive påle och med dragband mellan pålarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pålarna. Entreprenör föredrar den jämnt fördelade rutarmeringen då utförandet av den armerade Betongplattan underlättas.I det här examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förväntas ge en spänningsbild som motiverar en jämnare utbredd armering i Betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgränstillstånd är uppfyllda.
Radon i betongkonstruktioner : - Kan det undvikas?
The following article consists of two parts; one part is about house construction and the other is a specialization about radon. The house construction part describes how to project a house from start. It contains the conformation of the house, the installations needed, calculations considering the strength of the construction, energy calculation and what materials were chosen. Calculations considering the costs of building and operate the house has been carried out. The result showed that the house would cost approximately two million Swedish kroner to build and thirteen thousand kronor a year to operate.
Varvsbyggnad på Beckholmen
Beckholmen behöver ett nytt varv. Ön har historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden med reparationsvarv sedan mitten på 1800-talet. Byggnaderna räcker inte längre till och ett tillägg till öns bebyggelse är nödvändigt för en fortsatt varvsverksamhet. Med inventeringen som arbetsmetod får det nya varvet växa fram. Beckholmens hus inventeras och kategoriseras, varvets olika verksamheter likaså. Med den tillgodosedda kunskapen i ryggen blir det lättare att ifrågasätta det givna programmet som struktureras om.