Sök:

Sökresultat:

1057 Uppsatser om Betalning för prestation - Sida 52 av 71

Stilanalys- En studie av svenska aktiefonders historiska investeringsstil

Syfte: Arbetets syfte Àr att utröna om informationen som fondbolagen delger i form av placeringsinriktning och jÀmförelseindex Àr tillförlitlig samt tillrÀcklig för en fondsparare att grunda sin investering pÄ. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har vi valt att undersöka 22 Sverigefonder med avseende pÄ deras historiska innehÄll/investeringsstil. Fondernas innehÄll/investeringsstil har sedan sats i relation till den information som finns att tillgÄ i form av placeringsinriktning och jÀmförelseindex för att pÄ sÄ sÀtt utröna huruvida informationen Àr tillförlitlig och tillrÀcklig. För att kunna utföra undersökningen pÄ ett flertal fonder har vi valt att anvÀnda oss av William F. Sharpes metod för stilanalys kallad avkastningsbaserad stilanalys.

"Hörde jag en bÀrs!?" : En kvalitativ studie om maskulinitet och upplevelsen av afterwork.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som prÀglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgÄs efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte Àr att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga Àr mÀn, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för mÀn och denna studie anvÀnder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀnds en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjÀlp av Goffmans begrepp frÀmre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet dÀr inget av det ena nÄgonsin frÄngÄr det andra; afterwork utgör dÀrav en förlÀngning av arbetsdagen dÄ samtal om arbetet ofta förekommer.

Ledarskapet i lÀrarskapet : En kvalitativ studie om synen pÄ ledarskap hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka kvinnliga lÀrares syn pÄ ledarskap inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frÄgestÀllningar: (1) Hur definierar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskap? (2) Vilka faktorer pÄverkar ledarskapet hos kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa? (3) Hur vÀrderar kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa ledarskapet i lÀrarrollen?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativ och baserades pÄ intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer frÄn sex kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa yrkesverksamma i StockholmsomrÄdet. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen.

Bedömning och resultat pÄ skriftliga prov direkt kopplade till betygskriterier : Utopi eller det enda rÀtta?

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

PÄverkar revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat pÄ revisorsexamen

ABSTRACTTitel: PÄverkar revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat pÄ revisorsexamen?NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet Àr att beskriva hur revisionsbyrÄerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder för att fÄ sina anstÀllda att lyckas pÄ revisorsexamen och dÀrmed bli godkÀnda revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyrÄerna arbetade med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkÀtundersökning bestÄende av bÄde öppna och slutna frÄgor med tentander frÄn Big-4 byrÄer som skrivit revisorsexamen med godkÀnt resultat hösten 2011 eller vÄren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation pÄ revisorsexamen. Andra ÄtgÀrder, sÄsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för sjÀlva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken pÄverkan kompetensutvecklingsÄtgÀrderna har pÄ prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förstÄelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder har pÄ prestationen pÄ revisorsexamen och ger dÀrmed revisionsbyrÄerna en möjlighet att genom planering hjÀlpa sina anstÀllda till att nÄ ett godkÀnt resultat pÄ revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkÀnd revisor..

Handboll & arbetsrÀtt. En analys av svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga rÀttigheter

Intresset för svensk handboll Àr just nu enormt efter stora framgÄngar för landslagsverksamheten pÄ internationell nivÄ. De idrottsliga resultaten har bidragit till en positiv ekonomisk utveckling och medfört att förutsÀttningarna för handbollens verksamhet har förÀndrats Àven ur ett juridiskt perspektiv dÄ utövande pÄ elitnivÄ stÀller höga krav pÄ prestation och engagemang. Förevarande uppsats undersöker vad utvecklingen innebÀr för svenska handbollsspelares arbetsrÀttsliga stÀllning, vilka rÀttigheter som kan aktualiseras för spelarna och vad det kan fÄ för konsekvenser för klubbarna. Sammantaget visar utredningen att handboll pÄ elitnivÄ utgör arbete i ett juridiskt avseende och att elithandbollspelare Àr arbetstagare i arbetsrÀttslig mening. Det innebÀr att klubbarna Àr spelarnas arbetsgivare och att de arbetsrÀttsliga lagarna skall tillÀmpas pÄ parternas anstÀllningsförhÄllande.

PrestationsmÀtningar med individperspektiv : - En fallstudie

ABSTRAKT Titel: PrestationsmÀtningar med individperspektiv ? En fallstudie NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Lisa Edman och Anna Edström Handledare: Tomas KÀllquist och Stig Sörling Datum: 2014-05 Syfte: Syftet Àr att belysa och skapa förstÄelse för hur verksamhetsledningar kan anvÀnda sig av prestationsmÀtningar med individperspektiv och vilket vÀrde de kan tillföra verksamheter. Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ forskningsansats i form av en fallstudie. PrimÀrdata har samlats in genom 15 kvalitativa halvstrukturerande intervjuer, respondenterna bestod av verksamhetens samtliga chefer pÄ olika nivÄer. SekundÀrdata har frÀmst samlats in utifrÄn vetenskapliga artiklar. PrimÀrdata har sedan kopplats ihop med den teoretiska referensramen för att analyseras.

Belöningssystem som motivationsfaktor : - En studie om lÄgkonjunkturens inverkan pÄ belöningssystem och dess effekter pÄ bankpersonal i UmeÄ.

Problemformulering: Hur pÄverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svÄrigheter som uppstÄr i samband med enlÄgkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi pÄ medarbetarnas motivation och prestation?Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehÄller teorier inom omrÄdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsÀtt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin.Metod: Denna studie bygger pÄ en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror pÄ att vi i denna undersökning valt attinkludera bÄde ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lÄgkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer pÄ tre olika banker i UmeÄ, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkÀter till medarbetarna pÄ de olikabankerna, vilka alltsÄ representerar medarbetarsidan.Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjÀlp av denna studie Àr att detinte Àr belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmÄga att hantera och ta sig genom krisen pÄ ettbra sÀtt.

Sambandet mellan andlighet och utbrÀndhet - en jÀmförande studie av beroendebehandlare i kriminal- och beroendevÄrd

Religiositet och andlighet tycks ha samband med fysisk och psykisk hÀlsa. I uppsatsen undersöks sambandet mellan andlighet och utbrÀndhet, tvÄ grupper behandlare jÀmförs och mÀtegenskaper hos skalorna Spirituality, Religiousness and Personal Beliefs Field-Test Instrument (WHOQOL-SRPB), Spiritual Involvement and Beliefs Scale (SIBS), Maslach Burnout Inventory ? Human Service Survey (MBI-HSS) och UtbrÀndhet i arbetet (UA) undersöks. Studiedeltagarna var 38 programledare för kriminalvÄrdens tolvstegsprogram och 39 behandlare i ett psykoterapinÀtverk inom beroendevÄrden (svarsfrekvens 61,5%). Andlighet korrelerade med personlig prestation (personal accomplishment; r = 0,315, p < 0,05).

Outsourcing av Ekonomifunktionen : Relationen mellan klient och leverantör vid outsourcing av ekonomifunktionen.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Sharpekvoten utvÀrderad medelst stokastisk dominans

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

"Du dör inte av att vara hungrig en stund" : MÀnniskors erfarenheter kring intermittent fasta och drivkrafterna bakom denna kosthÄllning

Bakgrund Intermittent fasta Ă€r ett aktuellt Ă€mne som fĂ„tt stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan pĂ„verka kroppsvikten och den mentala hĂ€lsan. Det har Ă€ven observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlĂ€ngt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter mĂ€nniskor har som gĂ„r eller har gĂ„tt pĂ„ en intermittent fasta, samt ta reda pĂ„ vilka motiv och drivkrafter som influerar mĂ€nniskor till att utöva denna kosthĂ„llning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frĂ„geguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Stress bland kvinnliga och manliga lÀrare - betydelsen av socialt stöd och kontext

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

Kadenssensor med en accelerometer och ANT+

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gÄtt ut pÄ att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mÀter kadens med hjÀlp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens Àr hur fort cyklisten trampar med pedalerna mÀtt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM frÄn engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens Àr för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att anvÀnda en accelerometer för att mÀta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lÀmplig till inomhuscykling Àven kallad spinning.

Are bananas for monkeys? MotionÀrers vanor kring ÄterhÀmtningsmÄl

En förutsÀttning för att kroppen ska mÄ bra Àr att man befinner sig i energibalans. Det Àr en viktig del för att kunna prestera och fÄ en positiv utveckling med sin trÀning. Vid trÀning Àr kolhydrater och fett de största energigivarna. Efter ett hÄrt trÀningspass Àr kroppens glykogenlager tömda och behöver fyllas pÄ. För optimal ÄterhÀmtning bör kolhydrater samt en liten mÀngd protein intas direkt efter trÀningspasset.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->