Med avsikt att bidra till ökad förståelse för stressrelaterad ohälsa i utbildningsmiljöer undersöks relationerna mellan studieapproach, självskattad stress, studieresultat (estimerat och reellt) och självbedömningsförmåga, med hjälp av en enkätstudie bland 128 psykologistudenter på grundnivå. För att kartlägga studieapproach används en nyöversatt svensk version av ASSIST medan PSS nyttjas för att mäta självskattad stress. Självskattad stress visar sig korrelera positivt med ytinriktad studieapproach och negativt med strategiskt inriktad studieapproach. Studieapproach har inte någon inverkan på reellt men däremot på estimerat studieresultat. Självskattad stress samvarierar både med reellt och med estimerat studieresultat.

Medhjälpar-AI blir allt mer vanligt i dagens spel och främst används de som substitut till en mänsklig spelare i spel med olika typer av samarbetslägen. Det finns med andra ord ett behov att utforska detta område, både när det gäller olika AI-tekniker och metoder för förbättring av hur medhjälpar-AI:n upplevs. Genetiska algoritmer är en AI-teknik som simulerar evolution, vilket är användbart i flera områden. Det här arbetet undersöker om genetiska algoritmer kan fungera som basis till en medhjälpar-AI som anpassar sig efter spelarens prestation i realtid.Experimentmiljön som används är ett enkelt actionspel, där en spelare tillsammans med medhjälpare ska samla poäng. Beroende på en medhjälpares poäng i förhållande till spelaren, ändrar medhjälparen skicklighetsnivå dynamiskt under spelets gång.Utvärderingen visar att genetiska algoritmer fungerar bra som utgångspunkt till ändamålet.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en provångestskala upplever och hanterar provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poäng? valdes ut för intervju.

Bilden av team är ofta idealiserande och bör ifrågasättas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli då konflikter uppstår mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att få en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns två frågeställningar: Varför uppstår konflikter inom team och hur påverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna.

Nedsättningar i luktsinnet är vanligt förekommande i befolkningen, och kan få negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. Försämringar i luktsinnet kan dessutom förebåda kognitiva försämringar hos äldre. Syftet med denna studie är att undersöka om daglig luktminnesträning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om träningen även leder till en förbättring av förmågor som inte direkt tränas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehållande lukter. Luktspelets effekter på deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Med inspiration från tidigare forskning vill vi utreda om det är som IASB anger, att resultatet är ett bättre mått på att estimera ett framtida aktiepris än dagens kassaflöde. En anledning till att resultatet anses vara ett bättre mått är att det även innehåller periodiseringar vilka är tänkta att minska timing- och matchningsproblem. Det andra alternativet är att kassaflödet är ett mått med högre värderelevans eftersom periodiseringarna ger möjlighet till earnings management och därför kan ge en skev bild av företagets prestation. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket värderelevans periodiseringarna innehåller. Studien testar ett flertal olika mått av kassaflöden mot aktiepriset nästkommande år och kommer fram till att kassaflödet från den löpande verksamheten har den högsta värderelevansen följt av årets resultat, kassaflöde vid årets slut och det fria kassaflödet när vi undersöker den svenska marknaden mellan 2001-2010..

Denna studie undersöker om där finns indikationer på att animerade instruktionsbeskrivningar av steg-för-steg-modell är mer effektiv än dess statiska motsvarighet vid en monteringsövning. Forskare inom fältet är oeniga där vissa hävdar att tidigare studier oftast utförts på ett sådant sätt att resultatet anses som icke trovärdigt. Annan forskning pekar på vikten av betraktarvinkel och visuell utformning av animerade instruktionsbeskrivningar.För att genomföra studien införskaffades två handhållna pussel av lika svårighetsgrad. Med pusslen som monteringsobjekt togs fyra, varav två animerade och två statiska, instruktionsbeskrivningar fram i en 3D-mjukvara. Pusslen modellerades i skalenligt förhållande och texturer togs från de verkliga delarna för att skapa ett realistiskt utseende.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar för att öka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa på gymnasial nivå. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgångspunkten. Resultatet visar att lärare tycker att självförtroende är en viktig faktor i elevens lärande. Resultatet visar också att lärare arbetar på en mängd olika sätt för att stärka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa. Många gånger arbetar lärare även omedvetet med elevers självförtroende, exempelvis när de låter en elev visa ett nytt moment.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Ett psykologiskt kontrakt innehåller arbetstagares föreställningar om givna löften och åtaganden från arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsättning. I denna enkätstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mån arbetsgivaren hållit sina löften. De fick också skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sådana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att säga upp sig.

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.