Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Kunskap är en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den är en osynlig tillgång bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebär ett mångfacetterat arbete. Det är mycket som påverkar kunskapshanteringen och det är ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnå en god sådan genom att avsätta resurser samt skapa förutsättningar för god kunskapshantering. Ledningen har även ansvar för att kommunicera vikten av och målen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt är även att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahålla tekniska verktyg. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod.

Studien är ett försök att förstå sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet består av en enkätundersökning med elever och sex intervjuer med lärare på en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet är att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. Lärarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkäterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex läxor, disco, och kläder/frisyrer/smink.

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med den här studien är att utifrån en litteraturöversikt beskriva hur djur har använts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestämda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen användes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvärde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgår ifrån frågeställningar med fokus på terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur är varierande, samt att samma djurart har använts med olika intentioner.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön påverkar barns fria lek i två av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrån. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser på den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet är att belysa den pedagogiska miljön i två av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhållningssätt i rummen. Frågeställningarna till arbetet är följande:Hur ser den fria leken ut i två klassiska lekrum på förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhåller sig pedagogerna i de två olika rummen?Hur ser pedagogerna på den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att använda i detta arbete är så kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. Därefter har jag jämfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och få svar på mina frågeställningar. Resultatet tar upp det viktigaste från det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen säger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmärksammade av pedagogerna.

Den senaste tiden har en livlig debatt förts angående skolans kvalitet. Som en del av dennadebatt ingår skolbiblioteket samt dess roll i kvalitetsarbetet för att eleverna ska kunna nå deuppsatta målen. Genom en lagändring 2011 flyttades lagtexten om skolbiblioteket tillSkollagen och blev då en del av Skolinspektionens granskningsarbete.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skolinspektionen säkerställer attskolbibliotekslagen efterföljs. För att göra detta har intervjuer genomförts med rektorer dådessa är huvudmän över skolbibliotek samt med personal på Skolinspektionen då det är desom granskar skolbiblioteken. Vi har utgått från tidigare forskning som vi delade in tvåområden: skolbibliotekens roll samt kriterier som styr granskning.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.