The tribo system ice-curling stone was investigated in order to understand the mechanisms behind the stones' behavior on the ice sheet. The problem with non-identical stones should also be addressed.The stone curls, that is, its sliding path deviates from a straight line to the right for a clock-wise rotation and to the left for a anti-clock-wise rotation. Several mechanisms to explain this behavior have been proposed over the years but none has been successful.By carrying out experiments at the local curling rink and studying silicon castings of ice- and stone-surfaces with scanning electron microscopy and vertical scanning interferometry, it has been decided that the curl is not due to dry friction, ice-debris or the difference in friction on the left and right side of the stone. The side force comes from the fact that the friction is higher at the back of the stone than at the front.The contact between stone and ice is never completely dry, nor in the hydrodynamic lubrication regime. It is probably a combination of hydrodynamic lubrication and a contribution from mechanical scratching of the ice.

Bakgrund Tidig extubation minskar risken för lÄngvarig vÄrdtid pÄ intensivvÄrdsavdelning. Iallt större utstrÀckning, framförallt inom thoraxkirurgin, Àr det sjuksköterskan som ansvararför beslutet kring extubation. Det finns dock fÄ studier som beskriver de kliniska bedömningarsom föregÄr extubation.Syfte Syftet med studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans beslutsprocess införextubation.Metod Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrÄn Braun ochClarkes tematiska analysmetod. En pilotstudie med sex specialistsjuksköterskor inomthoraxintensivvÄrd intervjuades för att testa studiens genomförbarhet.Resultat Specialistsjuksköterskor i pilotstudien beskriver beslutsfattandet inför extubationutifrÄn en process om fem faser: bedöma utgÄngsstatus, optimera sederande och analgetika,optimera och bedöma andningsfunktion, bedöma vakenhet samt bedöma patienten somextubationsklar. De tvÄ faser dÀr informanternas beskrivning divergerar Àr framförallt vidoptimering av det sederande lÀkemedlet och bedömning av vakenhet.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

LÀxor Àr ett fenomen som de flesta av oss kan relatera till. Jag tror att mÄnga har positiva minnen utav lÀxor frÄn sin tid i skolan, medan andra har negativa minnen. I vÄrt samhÀlle Àr det inte sÄ vanligt att mÀnniskor tvingas ta med sitt arbete hem efter avslutad arbetstid. SÄ ser det dock ut i den svenska skolan.  Jag vill med denna studie ta reda pÄ hur lÀrare motiverar anvÀndandet av lÀxor. Samt hur man resonerar generellt kring Àmnet lÀxor.

Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att omhÀnderta pediatriska traumapatienter med fokus pÄ prioriteringar, beslutsfattande, behandlingsriktlinjer (beslutsstöd) samt uppföljning av patientfall.Metod: Kvalitativ intervjustudie med beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av Ätta ambulanssjuksköterskor, sju mÀn och en kvinna, med tre till 16 Ärs erfarenhet inom yrket. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I mötet med barn inom ambulanssjukvÄrden har ambulanssjuksköterskans eget förÀldraskap och barnets förÀldrar en betydelse. Praktiska och mentala förberedelser samt ett gott bemötande Àr viktigt. Att prioritera och bedöma barn Àr svÄrt dÄ det föreligger anatomiska/fysiologiska och psykologiska skillnader.

AffÀrsvÀrlden förÀndras konstant och företag mÄste finna sÀtt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det Àr att införa ett affÀrssystem. Införandena Àr dock komplexa och medför förÀndringar ? bÄde vad gÀller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnÄ de tekniska fördelarna, mÄste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjÀlp av affÀrssystem, vilka Àr komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affÀrssystem kan pÄverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförÀndringar som sker vid ett affÀrssystemsinförande och vilka förÀndringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affÀrssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan pÄ materialflödet.

Datalager anvÀnds för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska berÀkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjÀlp av olika analysverktyg, och begrÀnsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förstÄelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rÀtt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data Àr en iterativ problemlösningsprocess för att fÄ fram det önskade resultatet.Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja anvÀndares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan anvÀndas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien anvÀnde anvÀndarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager.

Utvecklingen av datorer och deras förmÄga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mÄngfald av hÄrdvarutillgÀnglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och dÀrmed Àven förmÄgan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der instÀllningar som anvÀndare kan anpassa för datorn, nÄgot som krÀver att anvÀndaren har tillrÀcklig kunskap för att förstÄ instÀllningarnas e ekt. Att vÀlja ut de optimala in-stÀllningarna för datorn Àr en process som Àr bÄde svÄr och tidskrÀvande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa instÀllningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) Àr en översÀttning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebÀr en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förÀndrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhÄllanden Àn tidigare. Företagen Àr mer komplexa idag och det stÀller krav pÄ revisionen. Idag rÀcker det inte med en revision som enbart baseras pÄ principer.

I den hÀr tekniska rapporten försöker författarna att lyfta fram ett alternativt sÀtt att kalkyleraprojekt inom nÀringslivet. Metoden kallas successiv kalkylering eller successivprincipen.Allt för mÄnga projekt Àr komplexa och det Àr ofta som kalkylerna inte stÀmmer. Med den hÀrmetoden förenklar man inte projektens komplexitet, utan bryter ner osÀkerhetsfaktorerna sÄatt man dÀrefter ser projektet med neutrala ögon. PÄ sÄ sÀtt har bestÀllaren möjligheter att tastÀllning till hinder som kan Àventyra hela projektet. DÀrefter kan man vÀlja att gÄ vidare medprojektet fullt medveten om eventuella osÀkerheter eller avstÄr frÄn att genomföra projektet.Om man gÄr vidare med projektet kan man ta fram handlingsplaner i ett mycket tidigt stadiumoch förebygga kostsamma misstag.Rapporten utgörs av en större litteraturbakgrund.

Katastrofer krÀver omedelbara beslut och ÄtgÀrder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser frÄn tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbÀttras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnÄs. I Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd Àr det regional TjÀnsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig hÀndelse. Syftet med denna studie var att kartlÀgga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien Àr kvantitativ och bygger pÄ en enkÀt konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hÀlso- och sjukvÄrd i Sverige.

Ätstörningar Ă€r komplexa sjukdomar som krĂ€ver att behandlarna sĂ€tter sig in i individerna och vĂ„rdar dem individuellt utifrĂ„n varje patients egna förutsĂ€ttningar. DĂ„ Ă€tstörningspatienter ofta kĂ€nnetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur behandlare inom Ă€tstörningsvĂ„rden för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat pĂ„ behandlarens Ă„sikt om behandling och hur behandlaren sjĂ€lv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkĂ€tstudie har anvĂ€nts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv.

System för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning Àr ett Àmne som de flesta IT-verksamheter idag arbetar med. Tekniken förÀndras och datan vÀxer med tiden vilket gör att en fungerande lösning för sÀkerhetskopiering och ÄterstÀllning blir allt viktigare i takt med vÄrt vÀxande IT-samhÀlle. Vad man vÀljer för system beror Àven pÄ vilka krav en organisation stÀller och storleken pÄ organisationen. Mindre företag behöver inte lika komplexa system som till exempel en datacenter-miljö. Detta betyder att det inte riktigt finns en generell lösning för alla.