Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vad som kan tÀnkas pÄverka rektorers beslut att tillÄta eller neka Sverigedemoraterna tilltrÀde till gymnasieskolan. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar, argument och övervÀganden som rektorer pÄverkas av och baserar sina beslut pÄ. Vi har som utgÄngspunkt att ett deliberativt demokratiideal förordas i den svenska skolan. DÀrför blir det intressant att dessutom undersöka hur rektorerna förhÄller sig till deliberativ demokrati i deras beslut. Vi har anvÀnt oss av diskursanalys som teori och metod i vÄrt arbete, tillsammans med deliberativ demokratiteori.

Sexualiserat vÄld mot kvinnor Àr ett vÀrldsomfattande problem som utgör ett hot mot individens hÀlsa. DÀrför Àr vÄrdpersonalens bemötande centralt och betydelsefullt för att kunna skapa en tillfredsstÀllande omvÄrdnadsrelation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal efter att ha blivit utsatt för sexualiserat vÄld av sin partner. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1999-2009 analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Resultatet gav fyra kategorier: Empati och bekrÀftelse lindrar lidandet: VÄga öppna sig genom samtal: Behov av information för förstÄelse och beslutstagande: Avsaknad av förstÄelse och mod att avslöja.

MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram teoretiskt underlag och en berÀkningsmodell. Detta ska beskriva hur kabeltyp, kabellÀngd, kabelarea samt effektfaktor pÄverkar spÀnningsfallet över ett 400 Hz ledningssystem.MÀtningar har utförts pÄ tvÄ olika kablar som anvÀnds i det aktuella systemet. En av kablarna var symm­et­riskt uppbyggd med 7 ledare, dÀr respektive fas bestod av tvÄ ledare förskjutna 180° frÄn varandra runt nolledaren. För att Ästadkomma 115/200V 400 Hz, anvÀndes en 90 kVA frekvensomformare. Belastningen som anvÀndes var en resistiv, induktiv samt en kapacitiv belastning.

Forskning har visat att den komplexa miljö som trĂ€nare Ă€r verksamma i kan leda till bĂ„de psykiska och fysiska problem pĂ„ grund av den press denna miljö skapar. FotbollstrĂ€nare verkar i en miljö som sĂ„vĂ€l pĂ„ som utanför fotbollsplanen stĂ€ller hĂ„rda krav pĂ„ dem och framkallar stress hos dem vilket i vĂ€rsta fall kan leda till att de blir utbrĂ€nda.Syftet med denna studie Ă€r att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstrĂ€nare som rapporterades med höga nivĂ„er av utbrĂ€ndhet Ă„r 2003.Åtta stycken fotbollstrĂ€nare pĂ„ elitnivĂ„ i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data dĂ€r de genomgick en enkĂ€tstudie. I studien svarade de bland annat pĂ„ Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mĂ€ter utbrĂ€ndhetsnivĂ„ respektive stressnivĂ„.Resultatet visar att det finns Ă„tta stycken stressorer som sticker ut frĂ„n mĂ€ngden dĂ€r den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrĂ€nda fotbollstrĂ€nare Ă„r 2003  Àr att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar ocksĂ„ att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan pÄverkas av de förhÄllningssÀtt som den beslutsfattande lÀraren har till sin undervisning. Att se pÄ sprÄk och skrivande utfrÄn olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte Àr att identifiera de skrivpedagogiska synsÀtt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys dÀr synsÀtten identifierades med inriktning pÄ sprÄk, skrivande, skrivinlÀrning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. UtgÄngspunkten för analysen Àr fem diskurser om skrivpedagogiska synsÀtt; fÀrdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

TelefonrÄdgivning Àr en av arbetsuppgifterna för ögonsjuksköterskor, men studier om telefonrÄdgivning inom ögonsjukvÄrd Àr begrÀnsat. Syftet var att beskriva ögonsjuksköterskors upplevelser av anvÀndandet av beslutsstöd vid telefonrÄdgivning. Metoden var kvalitativ beskrivande. Sex ögonsjuksköterskor vid tre olika ögonkliniker intervjuades. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Metria hÄller pÄ att ta fram en vegetationsdatabas över VÀrmlands lÀn; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa Àr StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska anvÀndningsomrÄden med databasen. De Àr Àven intresserade av att veta hur databasen överensstÀmmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att fÄ en bild av hur de överensstÀmmer och hur ett eventuellt praktiskt anvÀndande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett anvÀndarförsök och tvÄ samstÀmmighetsförsök.

Syftet med denna uppsats Àr att medvetandegöra stereotypiska framstÀllningar av manliga karaktÀrer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av lÀroplanens mÄl som pekar pÄ att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjÀlpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt Àven avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs dÀr jag har upptÀckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhÀngsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till Àr att stereotyper till stor del lever kvar i karaktÀrernas portrÀttering, bÄde nÀr det gÀller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mÄl, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hÀnger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar dÀrför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget Àr regressionstester eftersom de ofta krÀver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebÀra risker i systemutvecklingen.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader pÄverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgÄr frÄn Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkÀter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att lÀnderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osÀkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat pÄverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare pÄ svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jÀmfört med i Sverige.