SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

I ett fÄmansföretag finns ofta en ekonomisk intressegemenskap mellan företaget och delÀgaren. Stoppreglerna avseende beskattning av fÄmansföretag och dess delÀgare avskaffades frÄn och med 2001 Ärs taxering. I uppsatsen redogörs för hur vÀrdet av olika förmÄner vid inkomsttaxeringen berÀknas till det verkliga vÀrdet, marknadsvÀrdet, samt vad delÀgaren mÄste beakta för undvikande av förmÄnsbeskattning. DispositionsrÀtten innebÀr att en anstÀlld eller delÀgare i ett fÄmansföretag som stadigvarande har rÀtt att nyttja en förmÄn ska beskattas för vÀrdet av att fritt kunna disponera denna. FörmÄnen beskattas olika beroende pÄ om delÀgaren Àr aktiv eller icke aktiv i företaget.

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

FrÄn och med den 1 januari 2009 gÀller nya regler för beskattning av förmÄn pÄ personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna Àr att de tidigare har ansetts strida mot EG-rÀtten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning frÄn Sverige fick betala skatt pÄ en förmÄn som Ànnu inte erhÄllits, sÄ kallad avskattning. Andra lÀnders liknande bestÀmmelser har underkÀnts av EG-domstolen i rÀttsfall sÄsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rÀttsfallen stÀllning i frÄgan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, Àven RegeringsrÀtten antog samma stÄndpunkt vilket nödvÀndiggjorde ny lagstiftning.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.

Nya möjligheter leder till nya utmaningar. I takt med att privatpersoners anvÀndande av Internet ökat explosionsartat, har Àven företagens nÀrvaro ökat markant. Företagen ser möjligheter dÄ kostnaden för marknadsföring och varumÀrkesbyggande on-line ofta Àr lÀgre Àn att gÄ via de mer traditionella media kanaler. Internets natur gÀllande kommunikation ger företagen en möjlighet till att nÀrma sig konsumenterna och bygga en relation till dem.Studien Àmnar skapa förstÄelse för hur svenska mikroföretag inom mode anvÀnder nya mediekanaler för att bygga upp sina respektive varumÀrken. SÄledes utfördes ett förstÄelseinriktat arbete dÀr den empiriska basen bestÄr av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tre mikroföretag samt en med en PR- konsult.

SammanfattningFör att vÀnda den globala uppvÀrmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att pÄ olika sÀtt Ästadkomma minskade utslÀpp av vissa vÀxthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nulÀget Àr aktiv, Àr handeln med utslÀppsrÀtter som hÀnför sig till utslÀppen av koldioxid.Eftersom EU Àr part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens rÄd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnÄ de Ätaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rÀtt genom lag (2004:1199) om handel med utslÀppsrÀtter. Innehavet av en utslÀppsrÀtt medför en rÀtt att slÀppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utslÀppsrÀtterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivÄer av utslÀpp.

Stora mÀngder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. FrÄn primÀrproduktion till slutkonsument slÀngs mat av olika anledningar. Det Àr i hemmet mest mat kastats men Àven i tidigare led kastas betydliga mÀngder. I den hÀr studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det Àr livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med tvÄ livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive fÀrskvaruchef frÄn tvÄ olika butiker i Uppsala.

Authors: Kosovare Islami and Selma SumicDate: 2014-06-02Title: How social is the social economy? ? social businesses and their regional innovation system.Level: Bachelor thesis in Business AdministrationSupervisor: Bengt JohannissonExaminer: Frederic BillKey words: Social entrepreneurship, regional innovation system, business - to - businessThe purpose of this paper is to create a model of regional cooperation network for social enterprises as the base of an innovation. This model will be created through the empirical basis. The model proceeds from the three pillars that have been developed and include social entrepreneurship, business - to - business and regional innovation.Entrepreneurship has multiple definitions which treats such as innovative thinking, targeted and creative individuals. Social enterprise has attracted more widespread interest, while it is considered one potential solution for the development of a sustainable society.

In the future the Swedish pension system will face major problems. With an increasing aging population combined with a decreasing share of working population the financing of the pension system is becoming a bigger problem than previously predicted. This means the individual himself will have a bigger responsibility to invest money for their future retirement. It has been shown that a large proportion of the people who invests for their future pension have neither the interest nor the time to actively invest their pension capital. To make it easier for those who invest for their retirement, some Swedish banks have created so-called generation funds.

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrÀtten under det senaste Äret Àr BEPS. Begreppet stÄr för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver Ät G20:s vÀgnar. Projektets syfte Àr att skapa förutsÀttningar och verktyg för lÀnder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar lÀnders skattebaser. Projektets resultat Àr i skrivande stund inte fÀrdigt, men det finns mycket som tyder pÄ att vi kommer att se en förÀndring inom bÄde intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrÀtt inom de kommande Ären.Ett av fokusomrÄdena inom projektet Àr OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftstÀlle. En definition som vi i Sverige delvis anvÀnder oss av vid utformning av definition till fast driftstÀlle i IL 2:29, och dÀr modellskatteavtalets kommentarer anvÀnds vid tolkning av paragrafen.