Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.

Ekonomibyggnader Àr en förutsÀttning för lantbruksproduktionen och underhÄll bör sÄledes vara en central angelÀgenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sÀmre ekonomi, dÄ företa-gare mÄste se över sina kostnader, Àr det möjligt att underhÄll och investeringar fÄr stÄ till-baka. Om underhÄllet pÄ mjölkgÄrdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krÀvs för att kunna fortsÀtta produktionen. SÄdana ÄtgÀrder Àr vanligtvis dyrare Àn förebyggande underhÄll samtidigt som en förutsÀttning för att vara rationell som mjölkproducent Àr att hÄlla kostnaderna nere. Ge-nom att hÄlla kostnaderna nere idag och skjuta pÄ underhÄllet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som pÄverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhÄlla ladugÄrd och ladugÄrdsinventarier samt öka förstÄelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhÄll medför i ett mjölkföretag.

Bakgrund och problemAnders Hultqvist gav efter SamRoB-utredningen ett rÀttsutlÄtande pÄ uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, FAR SRS. I detta utlÄtande behandlade Hultqvist frÄgan om företagen vid beskattning, i konstitutionellt avseende kan vara beroende av bokföringsmÀssiga grunder och god redovisningssed. Hultqvist lyfter fram frÄgan kring BokföringsnÀmndens praktiska och konstitutionella stÀllning som central. Idén till frÄgestÀllningen i uppsatsen kommer frÄn Hultqvist rÀttutlÄtande och Àr som följer:Vilken status har BokföringsnÀmnden utifrÄn olika aktörer?SyfteSyftet Àr att förtydliga BokföringsnÀmndens status hos olika aktörer pÄ omrÄdet.MetodVi har i uppsatsen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

FrÄn och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för Àgarna av fÄmansbolag förÀndrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet Àn tidigare att ta ut bolagets överskott som lÄgbeskattad utdelning. Andra nyheter Àr att klyvningsrÀntan har höjts, löneunderlaget har fÄtt större inverkan pÄ grÀnsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sÀnkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jÀmfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försÀljning av bolag dÄ en kapitalvinst uppstÄr som ska beskattas.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste Ären har redovisningen förÀndrats pÄ grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att anvÀndandet av verkligt vÀrde har ökat vilket Àven har fÄtt konsekvenser för beskattningen pÄ grund av det nÀmnda sambandet. Begreppet verkligt vÀrde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som sÀger att om det verkliga vÀrdet Àr lÀgre Àn det skattemÀssiga fÄr ytterligare avdrag göras utöver det vanliga vÀrdeminskningsavdraget.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Inom riskkapitalfonder Àr det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare Är har en problematik uppdagats vad gÀller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har frÀmst varit i vilketinkomstslag ersÀttningen i form av carried interest beskattningsmÀssigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjÀnst eller som inkomst av kapital. SkatteverketÀr av uppfattningen att carried interest Àr prestationsbaserat och att inkomstensÄledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjÀnst hos de personer somutfört arbete som skapat mervÀrde i portföljbolagen. Andra Àr av Äsikten attcarried interest, som hÀnför sig till avkastning pÄ kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut pÄ vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. FrÄgan regleras inte uttryckligt i lag utan har i stÀlletöverlÀmnats till rÀttstillÀmpningen.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Syftet bakom lÄneförbudet var att införa ett skydd för bolagets borgenÀrer och förhindra att lÄntagare kunde undgÄ eller skjuta upp beskattningen. LÄneförbudet delas in i tvÄ kategorier; nÀrstÄendelÄneförbudet och förvÀrvslÄneförbudet,. Det Àr enligt regeringen viktigt att det finns en viss flexibilitet och dÀrför innehÄller lagen en bestÀmmelse om möjligheten till dispens. För att fÄ dispens frÄn nÀrstÄendelÄneförbudet krÀvs det att synnerliga skÀl föreligger medan dispens frÄn förvÀrvslÄneförbudet kan ges om sÀrskilda omstÀndigheter finns. Om ett förbjudet lÄn föreligger ska detta beskattas enligt IL om inte synnerliga skÀl föreligger.

I januari 2010 faststĂ€llde RegeringsrĂ€tten i RÅ 2010 ref. 11 fem förhandsbesked frĂ„n SkatterĂ€ttsnĂ€mnden rörande tolkningen av bestĂ€mmelsen i 57 kap. 4 § 1st 1 p. IL som avgör nĂ€r aktier i ett fĂ„mansföretag Ă€r kvalificerade sĂ„ att sĂ€rskild beskattning ska ske av utdelningar och kapitalvinster. Med hjĂ€lp av bestĂ€mmelsens ordalydelse och det syf-te regeln hade nĂ€r den ursprungligen infördes gjorde RegeringsrĂ€tten bedömningen att sĂ„vĂ€l överlĂ„tande som övertagande företag kan drabbas av att aktierna blir kvalificerade pĂ„ grund av att samma eller likartad verksamhet bedrivs.