Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer lĂ€ngs med och i direkt anslutning ÅngermanĂ€lven. Dessa sluttningar som i mĂ„nga fall antar karaktĂ€ren av rasbranter har i mĂ„nga fall en alltför hög slĂ€ntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella berĂ€kningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stĂ„ kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ägare av vattenkraftsanlĂ€ggningar lĂ€ngs med ÅngermanĂ€lven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tĂ€nkas förekomma vid mer extrema tillfĂ€llen, dĂ€r den stabiliserande förmĂ„gan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvĂ„gor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omstĂ€ndigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i sjĂ€lva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lĂ€gga stabiliteten hos slĂ€nter i anslutning till vattendrag, inte minst dĂ„ skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat ÅngermanĂ€lven frĂ„n kraftverket i SollefteĂ„ C upp till NĂ€mforsens kraftverk i NĂ€sĂ„ker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat pĂ„ tvĂ„ slĂ€nter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, dĂ€r det för den förstnĂ€mnda fanns en del material tillgĂ€ngligt frĂ„n tidigare undersökningar, medan det för den andra krĂ€vdes undersökningar i fĂ€lt för att faststĂ€lla dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgĂ„r att de studerade objekt och omrĂ„det nĂ€rmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. DĂ€remot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för omrĂ„det som helhet för att faststĂ€lla den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet dĂ„ just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mĂ€ngder drivgods..

The Anglo-Saxon trust is not a new phenomenon, but existed as early as in the Middle Ages. The concept is customary among common-law countries, such as England the US,but unfamiliar to civil-law countries like Sweden. The person who creates the trust is called a settlor, the one who holds and administer the property is a trustee and the person who benefits from the settlement is called a beneficiary.In Sweden there is no legislation of how the trust ought to be assessed, but the need to understand it has probably increased with the internationalization.The Swedish Supreme Administrative Court has had a few opportunities to elucidate some of the uncertainties regarding trusts, but chose to abstain. With this The Swedish Tax Panel has very limited guidance from the court when they receive an application of an advance notice.A trust is not a legal entity nor a tax subject. This differs the trust from a foundation and they can not be placed on an equality from a Swedish tax perspective.In an advance notice, 2010-03-23 (dnr 103-09/D) om Inkomstskatt: Inkomst av tjÀnst ? vÀrdepappersförmÄn, the Swedish Tax Panel equalizes the trust property with shares when determining how to tax the assets.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att beskriva kriterierna för begreppet royalty, och att beskriva hur royalty Àr reglerat i Sveriges dubbelbeskattningsavtal med olika lÀnder. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningarna i min problemformulering. I dagligt tal förknippas royalty ofta med ersÀttning som utgÄr till artister och lÄtskrivare för att nÄgon har nyttjat deras konstnÀrliga verk. Men i och med att royalty inte Àr definierad i lagtexten, finns det otydligheter kring vad som ger royalty. I rÀttsfallen som undersöktes fann jag att ett av kriterierna för royalty Àr att ersÀttningen i princip utgÄr med varierande belopp, t.ex.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Sparandedirektivets syfte Àr att effektivisera beskattningen av rÀnta pÄ sparande inom EU genom att rÀntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gÀller endast fysiska personer och grÀnsöverskridande rÀntebetalningar. Syftet ska uppnÄs genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stÀllet för att utbyta information kan en medlemsstat vÀlja att ta ut kÀllskatt pÄ rÀnta och vidarebefordra en viss del av kÀllskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begrÀnsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning Àr Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Relationer mellan ko?pare och leveranto?ren har funnits lika la?nge som det funnits handel. Relationsmarknadsfo?ring beskrivs idag som viktig fo?r fo?retag da? strategin anses hja?lpa leveranto?rer i dess stra?van efter lo?nsamma kunder. Vissa forskare beskriver dock relationsmarknadsfo?ringens effektivitet som la?g och menar att andra faktorer a?r betydligt viktigare da? en kund ska va?lja leveranto?r.Syftet med denna studie a?r att utforska hur effektiv relationsmarknadsfo?ring a?r i en leveranto?rs stra?van att o?ka inta?kter och etablera kundrelationer.Vilka faktorer pa?verkar en ko?pbeslutprocess vid inko?parens val av leveranto?rer? Hur stor roll har relationskapandet vid en inko?pares val av leveranto?r?Sex semi- strukturerade intervjuer, da?r inko?pare var respondenter, la?g till grund fo?r det empiriska materialet i studien.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försÀljningar i syfte att undgÄ beskattning pÄ den kapitalvinst som annars uppkommer dÄ fastigheten avyttras. En typisk paketering gÄr till pÄ sÄ vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försÀljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlÄts till sitt skattemÀssiga vÀrde. DÀrefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvÀrde. En förutsÀttning för att nÄgon skatt inte ska utgÄ Àr att andelarna Àr nÀringsbetingade. Ett andelsinnehav Àr i regel att se som kapitaltillgÄng, men kan i samband med avyttringen Àndra karaktÀr till lagertillgÄngar. DÄ endast kapitaltillgÄngar kan vara nÀringsbetingade Àr det av stor vikt att utreda nÀr en andel i ett fastighetsförvaltande bolag Àr av lagerkaraktÀr. Genom en tolkning av 17 kap.

A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.