Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Denna studie kartlÀgger om det Àr möjligt att med hjÀlp av svenska insynspersoners vÀrde-pappershandel prognostisera den svenska aktiemarknaden. Individuella insynspersoner har tidigare visats ha mer information kring enskilda företag Àn övriga aktörer pÄ en aktiemarknad och har vistats skapa överavkastning gentemot marknaden. Aggregerad insynshandel har tidi-gare visat sig ha ett positivt samband med framtida avkastning pÄ aktiemarknader.För att undersöka sambandet mellan svensk insynshandel och den svenska aktiemarknaden anvÀnder vi finansinspektionens insynslista som innefattar över 209 000 transaktioner av svensk insynshandel för perioden 1991-2013. Detta material undersöks tillsammans med hi-storiska indexvÀrden över tidsperioden och sambandet kartlÀggs med hjÀlp av OLS-regressioner. Vi undersöker Àven vad som driver sambandet mellan insynshandel och framtida avkastning, och vilket ekonomiskt vÀrde det finns i insynshandel som prognosinstrument.Resultaten visar pÄ att det finns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan insynshan-del och framtida avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva innehÄllet i BokföringsnÀmndens förslag till nytt allmÀnt rÄd K2 samt analysera hur detta kan pÄverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rÀttvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: BokföringsnÀmndens remiss till allmÀnt rÄd om Ärsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebÀr att mÄnga företag skulle tappa betydande belopp i sina balansrÀkningars tillgÄngssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fÄtt ett mycket starkt genomslag i förslaget. SÀrskilt vad gÀller vÀsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslÀngd och 10-Ärsregeln för avsÀttningar kan pÄverka företagens möjligheter att ge en rÀttvisande bild av sin ekonomiska stÀllning. LÀmpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultatrÀkningen Àr tveksamt..

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

I den pÄgÄende miljödebatten i Sverige har koldioxidutslÀpp och dess miljöpÄverkan kommit alltmer i fokus och förbrÀnning av fossila brÀnslen i ex bensin Àr en av de största utslÀppskÀllorna. Ett sÀtt att begrÀnsa utslÀppen av koldioxid Àr att belÀgga bensinkonsumtion med en skatt. En faktor som bör tas i beaktande vid beskattning Àr vilka vÀlfÀrdsförluster som kommer att orsakas av skatten. Denna uppsats undersöker huruvida det kan ha uppstÄtt skillnader i vÀlfÀrdsförlust i Lidingö och PiteÄ kommuner som följd av en skatteökning pÄ bensin under perioden 1995-2001. Denna skillnad i vÀlfÀrdsförlust definieras som hur hÄrt skatten kan slÄ ekonomiskt i respektive kommun.

Uppsatsen jÀmför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jÀmföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen anvÀnds juridisk metod, vilket innebÀr att genomgÄng och tolkning av rÀttsfall för att förstÄ hur rÀttspraxis inverkar pÄ de bÄda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de Àr kringgÄenderegler.

Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med tre mammor som missbrukat alkohol och droger men som numer Àr drogfri. Syftet var att undersöka dessa förÀldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare missbruk pÄverkat förÀldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att missbruket fyllde funktionen att fylla ett hÄl som uppkommit pÄ grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vÀndning mot drogfrihet, men alla mammor Äterföll i missbruk nÄgra Är senare.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Syfte: Vi vill undersöka hur tjejer i tvÄ olika Äldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser pÄ identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsÀttet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens pÄverkan och dess betydelse för tjejernas identitetsarbete.FrÄgestÀllningar: ? Hur beskriver tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt Àr de viktiga? ? Vilka faktorer pÄverkar tjejer i deras identitetsskapande och pÄ vilket sÀtt har dessa faktorer pÄverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förstÄelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgÄngspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningar i vÄr problemformulering.Vi har i studien anvÀnt oss av en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att vi har tolkat gÀllande rÀtt utifrÄn lag, förarbeten, rÀttspraxis samt doktrin.FörutsÀttningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill sÀga nullum tributum sine lege. NÀr Skatteverket inte kan anvÀnda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka pÄ genomsyn. I vissa rÀttsfall har vi Àven sett att man i första hand anvÀnder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas pÄ genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rÀttssÀkerhetsskÀl prövas av LÀnsrÀtten.I vÄr uppsats har det framkommit olika alternativ till att ÄtgÀrda problematiken med genomsyn.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Ă€ndamĂ„let med fĂ„mansföretagsreglerna kan kringgĂ„s genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen lĂ€ggs fokus pĂ„ fĂ„mansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemĂ€ssiga konsekvenser som medförs i en fĂ„mansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fĂ„mansföretagsreglerna Ă€r att motverka att en delĂ€gares inkomst som hĂ€rstam-mar frĂ„n arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstĂ„ende, direkt eller indirekt, i betydande omfattning Ă€ger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rĂ€tt till utdelning, tillĂ€mpas utomstĂ„enderegeln som Ă€r en undantagsregel frĂ„n fĂ„mansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomstĂ„enderegeln har kunnat tillĂ€mpats vid ett indirekt Ă€gande.