Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollÀrare har gÀllande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska fÄ samma möjlighet att ge sin egen Äsikt. Vi har stÀllt samma frÄgor till alla Ätta respondenter. För att fÄ ta del av deras olika erfarenheter kring vÄrt Àmne sÄ har följdfrÄgorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjÀlp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmÀrksammat en brist pÄ kunskap, resurser och hjÀlpmedel nÀr det kommer till att hantera barn i krissituationer pÄ dessa Ätta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock Àven bidragit till en hel del lÀrorika fall och insynsvinklar pÄ hur det kan se ut i deras verksamheter nÀr dem arbetar med de olika situationerna.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försÀmras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhÀllet och orÀttvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvÄrdnadsteori tar avstÄnd frÄn en generaliserande mÀnniskosyn och föresprÄkar att se individens unika egenskaper, och sjukvÄrdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika vÀrde och lika vÄrd oavsÀtt diagnos. Syftet Àr att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvÄrdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohÀlsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvÀrk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvÄrden. Som sjuksköterska mÄste man vara observant om en kvinna Äterkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

HjÀrtinfarkt Àr den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor Àn mÀn avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom Àn mÀn. Stress Àr en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas frÄn samhÀllets förvÀntningar pÄ kvinnor. Det finns förvÀntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra bÄde pÄ arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. FörvÀntningar frÄn samhÀllet och kroppens biologi skiljer sig mellan mÀn och kvinnor.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.

I detta examensarbete undersöks lÀrares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. TvÄ undersökningar Àr gjorda, dels en kvantitativ enkÀtundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna Àr verksamma matematiklÀrare pÄ en gymnasieskola i mellanskÄne. UtifrÄn undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan sÄ som syfte, kÀnslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstÄ. Genom att intervjua förskollÀrare har vi författare fÄtt ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. DÀrför har vi författare stÀllt oss frÄgan vad utvecklingssamtal innebÀr utifrÄn förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter. Hur tÀnker förskollÀrare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och lÄtit det ligga till grund för vÄr studie.

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som Ànnu inte tillgodogjort sig det svenska sprÄket. De fyra barnen, som alla gÄr i förberedelseklass, visar olika symtom pÄ traumatisk stress som kan hÀrledas till deras erfarenheter av krig.Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick pÄ musikterapi i allmÀnhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingÄende.

Försvarsmakten verkar i en förÀnderlig miljö. Detta stÀller krav pÄ en flexibel organisation som lÀr av hur omgivningens förÀndrade karaktÀr pÄverkar verksamheten. Detta bör Àven Äterspeglas i hur utveckling av utbildning inom Försvarsmakten gÄr till. Erfarenheter kan ses som en del av den speglade förÀndringen av den miljö som verksamheten bedrivs i. I marinen har man utvecklat Marinens systematiska erfarenhetshantering som beskriver hur dragna erfarenheter skall omsÀttas i förÀndrad verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr att utreda förekomsten av dokumenterade rutiner för hur erfarenheter frÄn verksamheten tas till vara i utvecklingen av specialistofficersutbildningen.

Inledning: Ett hjÀrtstopp sker plötsligt och krÀver akuta insatser som hjÀrt- lungrÀddning (HLR). PÄ sjukhus finns alltid personal nÀrvarande som Àr redo att gripa in utifrÄn riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjÀrtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur nÀrstÄendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR.

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

Uppsatsens fokus ligger inte pÄ att definiera eller vÀrdera sexarbete, utan snarare pÄ att utforska mÄngfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sÀlja sexuella tjÀnster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersÀttning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begrÀnsas deras berÀttelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex transpersoner som pÄ olika sÀtt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har anvÀnts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berÀttelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext Àr vÀldigt begrÀnsad och det Àr som att sexarbetesdiskursen Àr förbehÄllen framför allt ciskvinnor och binÀra konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvÄng osv. Respondenternas narrativ innehöll berÀttelser om bÄde makt och motstÄnd, erfarenheter av bÄde utsatthet och agentskap och bÄde fördelar och nackdelar med sexarbetet.