Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

Alzheimers Àr en sjukdom som ökar i Sverige. NÀr nÄgon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förÀndras Àven anhörigas liv och dÀrför kallas Alzheimers för ?de anhörigas sjukdom?. Sjuksköterskan behöver förstÄelse för hur anhörigas livssituation förÀndras och vad det innebÀr att ta rollen som anhörigvÄrdare. DÄ anhöriga innehar stor kunskap om individen de vÄrdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vÄrdrelationen.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förstÄelse och meningsskapande. VÄrt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av studenter som vid nÄgot tillfÀlle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hÄllna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig Àven i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Fetma bland barn Àr ett globalt vÀxande problem och hÀlsokonsekvenserna av övervikt Àr de flesta medvetna om. I familjer med överviktiga barn har förÀldrarna ett ansvar i att motivera till goda kostvanor och fysisk aktivitet för att skapa goda förutsÀttningar för en hÀlsosam vikt. För att vÄrdpersonal skall kunna hjÀlpa familjen till goda vanor behövs kunskap om hur förÀldrarna upplever situationen och insatserna bör starta redan i tidig barndom eftersom behandlingen dÄ Àr mer effektiv. Syftet Àr att belysa förÀldrars erfarenheter av att ha överviktiga barn. För att kunna studera omrÄdet ur olika perspektiv Àr litteraturstudiens analys baserad pÄ primÀrkÀllor i form av publicerade kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Problem: Kommunikation med patienter Àr en viktig del i hÀlso- och sjukvÄrdsarbete. DÀrför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Litteraturstudie dÀr 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rÀdsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Det vanligaste organet att transplantera Àr njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker frÄn en levande donator och vanligtvis Àr det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare Är har Àven nÀra vÀnner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning pÄ den som fÄr ett organ men inte sÄ mycket pÄ den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure.

Syfte:Genom att ta del av fyra Är 6-9-lÀrares erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr syftet med studien att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: 1. Vilka förutsÀttningar upplever lÀrarna att de har i arbetet med ÄtgÀrdsprogram, dvs rent praktiskt kunna upprÀtta, implementera, utvÀrdera och följa upp det som stÄr i ÄtgÀrdsprogrammen?2. PÄ vilket sÀtt fÄr lÀrarnas erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram konsekvenser för elever i behov av sÀrskilt stöd?Teori: Det teoretiska ramverket för studien Àr fenomenologisk livsvÀrldsteori. Att utgÄ frÄn denna ansats innebÀr att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och försöka sÀtta sig in i deras livsvÀrld. Metod: Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med lÀrare om deras erfarenheter och upplevelser av arbetet med ÄtgÀrdsprogram. Jag utgick frÄn en intervjuguide med öppna, halvstrukturerade frÄgor i syfte att ge informanterna utrymme att pÄverka vilka tankar och Äsikter de ville uttrycka under intervjun.

Bakgrund. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer varje Är av hjÀrtstopp. TillstÄndet Àr en livshotande komplikation till akut kranskÀrlsjukdom, som krÀver snabb behandling för överlevnad. En avgörande ÄtgÀrd för överlevnad Àr i första hand hjÀrt-lungrÀddning (HLR) och dÀrefter andra medicinska och kirurgiska behandlingar. Problemformulering.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Mikroföretag skiljer sig frĂ„n smĂ„ och stora företag. Ägaren Ă€r en central del i mikroföretag och oftast Ă€ven den enda beslutsfattaren. Detta innebĂ€r att Ă€garen som person inverkar pĂ„ de beslut som tas i företaget. I beteendeteori diskuteras objektivitet och rationalitet vid beslutsfattande. DĂ€r betonas det att individer har mycket svĂ„rt att bortse helt ifrĂ„n sig sjĂ€lva.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsomrÄden och erfarenheter ville vi strÀva efter att fÄ helhetsperspektiv inom omrÄdet familjesamverkan. Vi har baserat vÄrt arbete pÄ Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

BakgrundSjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smÀrta, vilket kan vara utmanande om patienten har svÄrt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smÀrta hos dessa patienter och deras tankar kring smÀrtskattning som omvÄrdnadsÄtgÀrd.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smÀrtskattning av patienter med nedsatt förmÄga att kommunicera.MetodSemistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i UmeÄ och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatVi identifierade erfarenheter som sammanstÀlldes inom Ätta olika kategorier fördelade pÄ fyra domÀner. Centrala iakttagelser Àr att smÀrtskattning bör ske med vÀlfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras anvÀndning Àr viktiga. Det behövs mer kunskap om smÀrtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbÀttra kvaliteten bör likasÄ hÀnsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssÀtt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gÄ förlorad.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehĂ„llsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?ÅtgĂ€rd för identifikation av klienters resurser och begrĂ€nsningar?, Kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd i grupp?, ?Att sĂ€tta mĂ„l med kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd?, ?Att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd för motivation och engagemang? som pĂ„ skilda sĂ€tt bidrar till ökad förstĂ„else om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att anvĂ€nda kreativa aktiviteter som Ă„tgĂ€rd.