As the football industry develops into a highly competitive commercialized industry, football clubs must step up and improve their business strategy. This study focuses on the famous Italian club AC Milan, a club with many international titles but with declining revenues. The purpose of this thesis is to study how AC Milan can generate higher revenues by comparing its marketing and business strategy with the most profitable clubs in the world, the benchmarking partners Real Madrid and Manchester United. By using a benchmarking model, following the five steps of this process, conducting observation studies, an interview and examining secondhand information, gaps between the clubs were evaluated and analyzed. These evaluations became together with chosen theoretical references, the basis for the improvement suggestions and conclusions shown by the authors.

Foreign invested SMEs have recently become increasingly interested in China. The enterprises are in this report categorized as second wave companies since they follow the footsteps of previous pioneers, of which mostly were larger companies. The ambitions of the SMEs are either to sell products on the ever expanding Chinese market or to utilize the potential of low cost production for global markets. The existing literature is fragmented and solely based on the experience of larger companies. We believe that SMEs are facing new and different challenges, and thus a new generic theoretical frame work is desirable.

Foreign invested SMEs have recently become increasingly interested in China. The enterprises are in this report categorized as second wave companies since they follow the footsteps of previous pioneers, of which mostly were larger companies. The ambitions of the SMEs are either to sell products on the ever expanding Chinese market or to utilize the potential of low cost production for global markets. The existing literature is fragmented and solely based on the experience of larger companies. We believe that SMEs are facing new and different challenges, and thus a new generic theoretical frame work is desirable.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benĂ€mnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra sĂ€rskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som Ă€r bokföringsskyldiga och nĂ€mnda kategorier skall tillĂ€mpas beroende pĂ„ företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut pĂ„ remiss i juni Ă„r 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar rĂ€kenskapsĂ„ret med en Ă„rsredovisning. IASB publicerade Ă„r 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhĂ„llit namnet IFRS for SMEs.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare: Emelie Birgersson och Camilla SvenssonHandledare: Magnus WillessonExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: SmÄ och medelstora företags relation till CSR- kommuniceringBakgrund och problem: Tidigare har större företag ansetts vara normen för forskning kring CSR- kommunikation. Forskning om SMEs relation till CSR- kommunicering Àr endast i sin begynnelsefas, vilket gör att vÄr studie som vill undersöka hur relationen ser ut mellan svenska SMEs och CSR- kommunicering, kan bidra till nya empiriska fynd dÄ studien dels har en utgÄngspunkt i att söka samband som kan förklara varför och hur svenska SMEs kommunicerar CSR, samt antar ett helhetsperspektiv, vilket Àr nÄgot som inte gjorts i forskningen tidigare.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga svenska SMEs relation till CSR- kommunicering, genom att med hjÀlp av olika faktorer förklara hur och varför svenska smÄ och medelstora företag vÀljer att kommunicera CSR.Metod: Studien utgÄr frÄn en kvantitativ metod dÀr empirin samlades in genom web-enkÀter. Ett proportionellt stratifierat urval av 649 smÄ och medelstora företag, resulterade i svar frÄn 142 respondenter. Hypoteser formulerades för att kunna testa och ge svar pÄ om det fanns samband mellan faktorerna som skulle kunna bidra till att förklara SMEs relation till CSR.Slutsatser: Studiens resultat visar att CSR- kommunikation Àven Àr nÄgot som tillÀmpas av SMEs, vilket kan bidra till den teoretiska och praktiska utvecklingen kring CSR- kommunikation. Studien visar att samband finns mellan SMEs relation till CSR- kommunicering och de tre teorierna som berör intressenters pÄverkan, legitimitet samt nÀtverk och relationer.

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBitrÀdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad BokföringsnÀmnden bör tÀnka pÄ i framtiden nÀr de upprÀttar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod anvÀnts för att granska remissvar och argument frÄn tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson anvÀnts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har frÀmst varit negativa dÄ det har varit stora problem med bÄde struktur och anvÀndarvÀnligheten. Mycket kritik har Àven riktats mot att regelverket avviker frÄn IFRS for SMEs och svensk lag.

Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.

MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Titel: AffÀrssystem i praktiken ? Möjligheter och utmaningarNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jenny Högström & Elin VisuriHandledare: Tomas KÀllquist & Stig SörlingDatum: 2015 ? juni Syfte: Tidigare forskning om affÀrssystem har fokuserat pÄ implementering och inte pÄ den praktiska anvÀndningen nÀr affÀrssystemet vÀl finns integrerat i ett företag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa anvÀndningen av affÀrssystem i praktiken och dess utmaningar och möjligheter med avseende pÄ verksamhetsstyrningen i SMEs.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med hjÀlp av en fallstudie och ett abduktivt synsÀtt. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken som forskningsansats och socialkonstruktivismens synsÀtt. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet.

The wastewater treatment plant at GE Healthcare's facility in Uppsala deployed a three step vacuum evaporator in 2007. The purpose of this was to pre-treat wastewater containing amines. The purpose of this thesis was to optimize thisprocess by reducing the amount of concentrate without releasing more nitrogen tothe environment and to examine if density could be used as a measurement of whenthe process should be ended.To create a foundation for optimization six test cycles were conducted with samples taken from all three steps. Both concentrate and condensate were tested as well as the incoming solution. Furthermore, the thesis has been expanded with a benchmarking part examining two different evaporators.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilken pÄverkan JÀmförelseprojektet har pÄ Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrÄn olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men ocksÄ centrala delar som nyckeltal, lÀrande och organisationskultur.

Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.

Outsourcing has grown more so than any other sector of IT services. According to a research by the analytic company Gartner soon four of ten jobs in the IT sector will be outsourced. For a nation like Sweden that means about 40,000 jobs going abroad. Business managers look to outsourcing as a means of reducing their operating cost and their need for capital spending. Companies turn to outsourcing to save money and seek expertise outside.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har anvÀnt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgÄngspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som anvÀnts har bestÄtt av dels primÀrdata sominhÀmtats via intervjuer och men Àven sekundÀrdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvÀnts. Det teoretiska ramverket har vÀxt fram under uppsatsens gÄng och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete Àr presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ÀmnesomrÄdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir dÀrmed att belysa de olika kostnader som uppstÄr genom anvÀndandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som anvÀndningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger pÄ en abduktiv ansats dÀr det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur frÄn böcker och vetenskapliga artiklar.