Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom Bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera svenska bemanningsföretags ekonomistyrning, samt att utveckla en teoretisk referensram. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom ekonomistyrning. Kvalitativa fallstudier i form av intervjuer har använts för att samla in materialet. Den teoretiska referensramen utgörs av en egenhändigt utformad modell som bygger på teorier om ekonomistyrning i tjänsteföretag och företag i allmänhet. Bemanningsbranschens ekonomistyrning har beskrivits och analyserats utifrån de fem fallföretagen: IT-Resurs AB, Lernia Bemanning AB, Proffice Sverige AB, Manpower AB och Poolia Sverige AB.

Bemanningsbranschen har länge funnits i Sverige men det är inte förrän på senare tid som den uppnått den utsträckning som råder i Sverige idag. Arbetsmarknaden kräver flexibilitet för arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som hjälper till med etableringen av bemanningsföretag på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar lyder enligt följande: ? Hur kommer det sig att bemanningsföretagen kan fortsätta växa kontinuerligt? ? Vilket syfte uppfyller bemanningsföretagen gällande arbete? Resultatet av studien visar sex kategorier av signifikant betydelse för vilka faktorer som bidrar till etableringen och utveckling av bemanningsföretag i Sverige idag.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som Bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i Bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning.

Syftet med studien är att utifrån Herzbergs tvåfaktorteori studera inhyrd lagerpersonals arbetsmotivation. Fokus ligger också på att redogöra för positiva och negativa aspekter med att arbeta som inhyrd samt vilka motiv som finns för att söka sig till Bemanningsbranschen. Studien belyser även de inhyrdas syn på arbetets betydelse och yrkesstatus.Tidigare forskning i uppsatsen utgörs av studier om Bemanningsbranschen och inhyrdas flexibla roll. Även forskning som berör lagerarbete tas upp samt studier om arbetsmotivation och arbetets betydelse, även utifrån generationstillhörighet.Metoden för uppsatsen utgörs av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras på att studien syftar till att fånga informanternas upplevelser av sina arbetssituationer.Resultatet av undersökningen ger en bild av att inhyrda lagerarbetare inte upplever någon arbetsmotivation, vilket enligt Herzbergs tvåfaktorteori kan förklaras med att både hygien- och motivationsfaktorer saknas i arbetet.

I en ny och växande bransch såsom Bemanningsbranschen är det viktigt att inte arbetsmiljön blir eftersatt. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda om dagens lagstiftning säkerställer en god arbetsmiljö för uthyrda arbetstagare. Genom att göra en rättsutredning av arbetstagarnas arbetsmiljö har vi kommit fram till att det föreligger ett heltäckande ansvar som är delat mellan inhyrare och bemanningsföretag. Trots detta heltäckande ansvar har vi kunnat fastställa att Bemanningsbranschen i praktiken inte är förenlig med god arbetsmiljö, detta genom att analysera bland annat statistik, rapporter samt material från Arbetsmiljöverket. Arbetet innehåller avslutningsvis en redogörelse för hur vi anser att man kan komma tillrätta med den problematik som föreligger inom branschen..

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förändrade den svenskaarbetsmarknaden när nya anställningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanställningar blevfärre. Liksom övriga delar på arbetsmarknaden är konkurrensen mellan arbetssökande idag storockså inom Bemanningsbranschen. Det är därför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som krävs för att betraktas som anställningsbarinom Bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. Följandefrågeställningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anställningsbar på ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn på anställningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns få studier kring anställningsbarhet inom justBemanningsbranschen.

Bemanningsbranschen är en växande bransch som ständigt är aktuell i diskussionen om arbetstagares arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön för resurskonsulter är komplex på många sätt och i tidigare studier har problematiken ofta fokuserats. Syftet med studien var således att istället undersöka vilka faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön positivt. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex resurskonsulter, materialet analyserades sedan genom en induktiv tematisering och en teoretisk tolkning. Resultatet indikerade en positiv påverkan dels av en tydlig och motiverad arbetsstruktur vad gäller information och arbetsuppgifter.

Bakgrund och problem: Bemanningsbranschen har de senaste 10-15 åren växt kraftigt på grund av att innan avregleringen 1992 var det inte tillåtet för bemanningsföretag att bedrivas med vinstsyfte och inte heller bedriva sin verksamhet utan tillstånd. Genom att arbeta för ett bemanningsföretag utförs inte arbetet hos arbetsgivaren vid vilken personen är anställd utan man hyrs ut till ett kundföretag. Detta skapar en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten vilket kan leda till att konsulten känner att denne har ?två chefer?. Vikten av att ha motiverade ekonomkonsulter är av allra största intresse för bemanningsföretaget då de är beroende av ekonomkonsulternas arbete för att företaget ska vara lönsamt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som motiverar ekonomkonsulter i ett bemanningsföretag.Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till bara ett företag i Bemanningsbranschen och till de uthyrda konsulterna som arbetar med ekonomiarbete.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts.

Konsultchefen är en nyckelperson på bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rätt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anställda konsulterna. Konsultchefens arbete innehåller därför ett stort mått social interaktion som kräver skapande och underhållande av många professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med särskilt fokus på vad som utmärkte denna sociala interaktion och de många professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer på tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kännetecknades av oförutsägbarhet, informations- och kommunikationssvårigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Bemanningsbranschen har på två år, från 2004 till 2006, nästan fördubblat sin omsättning i Sverige och prognosen ser mycket lovande ut även för framtiden. Då Bemanningsbranschen omfattar fler och fler arbetstagare för varje år som går, betyder det att det blir allt vanligare att personer arbetar på, eller har arbetat på, ett bemanningsföretag under en period. Det vi har undersökt är: Vilka omständigheter karaktäriserar konsultrollen samt hur förhåller sig konsulten till dessa omständigheter? Med hjälp av tidigare forskning har vi alltså här försökt lyfta fram konsulters erfarenheter av de specifika arbetsförhållanden som är en del av deras vardag. Vi har genomfört sju intervjuer varav fem har varit med konsulter och två med personer som på annat sätt är knutna till Bemanningsbranschen.Utifrån dessa intervjuer har vi funnit ett antal omständigheter som är specifika för konsultrollen och använder oss av tre olika begrepp för att analysera dessa.

 Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och Bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.