Ett av de största folkhälsoproblemen för både män och kvinnor är hjärt- kärlsjukdom. Varje år drabbas 26 000 personer och behöver vårdas på sjukhus. Idag är vårdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjärtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svårt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver få insikt i att hjärt- kärlsjukdom är en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförändringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjärtinfarkt.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal efter våld i nära relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna tillit och få förståelse för att våga berätta om våldet; Att känna behov av direkta frågor för att kunna berätta; Att känna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja våldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer beskriver att de upplevt både ett gott och ett icke tillfredsställande bemötande. Att känna tillit till vårdgivaren och känna sig trovärdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

I en allt mer konkurrenskraftig marknad blir det allt viktigare för tillverkande företag av högkvalitativa produkter att erbjuda kunden kompletterande tjänster till produkter för att differentiera sig från sina konkurrenter. Genom att kombinera produkter och tjänster kan kunden erbjudas en funktion. Genom att endast köpa funktionen kan kunden fokusera på kärnverksamheten och uppnå bland annat högre utnyttjandegrad samt minskad risk då ägandet av produkten inte övergår till kunden. Litteraturen kring erbjudandet av funktioner har tidigare fokuserat på fördelar och nackdelar samt hur ett sådant system kan designas. Dock har litteraturen på senare tid börjat ifrågasätta kundens behov av att köpa funktioner och visat att det inte alltid är uppenbart att kunden värdesätter en funktion högre än produkten.

Den här studiens ambition är att bredda kunskapen kring användarens motiv till att konsumera en iPhone. Särskild uppmärksamhet har riktats kring behov som motiverar till användning samt iPhones roll i användarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien är att undersöka en grupp användares motiv till att använda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumärke, för att förstå bakomliggande motiv till användningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste åren blivit ett populärt kommunikationsmedel bland många. Därför är det är det av vikt att bedriva forskning kring ämnet för att skapa förståelse för varför vi använder viss teknologi och i synnerhet hur användaren uppfattar denna teknologi.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term ?pupil in need of special education?. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them.

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingår det att upptäcka när barn far illa och uppmärksamma detta genom att anmäla till socialtjänsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmälan till socialtjänsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa är sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lätta på bördan?, ?Att inte veta vad som händer sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stomi. Analys av 13 vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. I studien framkom olika aspekter på upplevelsen av att leva med stomi och detta resulterade i fyra kategorier: Att känna osäkerhet och tvingas till förändringar, att ha behov av stöd och känna rädsla för ensamhet, att ha sexuella problem och känna sig oattraktiv och att ha behov av information för att kunna acceptera. Resultatet visade att en förändrad kroppssyn ledde till sexuella svårigheter och oviljan att visa sig inför sin partner. Många ansåg att det var bland det viktigaste att få information innan operationen utfördes och att man även fick stöd och empati..

Föreliggande examensarbete är en kvalitativ undersökning om förutsättningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens chefer i en organisation i förändring. Stora organisatoriska förändringar bland svenska företag, myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens chefer, som därmed har fått större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsättningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens chefer. Fyra olika frågeställningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman är förändringar och krav, synen på kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.