Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka strategier förskollärare har när de hanterar dilemmat kring att uppmärksamma individen, samtidigt som de ska ta hänsyn till hela gruppen. Läroplanen styr förskollärares arbete och går inte att bortse ifrån, den tar upp att det är förskollärarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsättningar. Eftersom det här ses som ett dilemma för förskollärare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollärare har för hur de ska gå till väga. Undersökningen utgår från intervjuer då det är det undersökningsinstrument som anses vara lämpligast när det gäller att ta reda på vilka strategier förskollärarna har. Resultatet visar på att det finns många vägar att gå vad det gäller att kunna tillgodose alla individer.

Bakgrund: Demenssjukdomar har ett smygande förlopp, där tidiga symtom kan vara svåra för anhöriga att upptäcka. Allteftersom sjukdomen progredierar tvingas de anhöriga ta ett större ansvar för den insjuknade och hamnar omedvetet i en vårdgivarroll. Syfte: Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en familjemedlem som drabbats av demens. Metod: Studien är en litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har analyserats enligt Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att när en familjemedlem drabbas av demens ställs anhöriga inför stora förändringar. Kraven ökar och konsekvensen blir ofta att de anhöriga upplever att deras egna behov glöms bort.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Bakgrund: att motivera människor är en stor del av distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad och bör vara en naturlig del av hälso- och sjukvården. Många människor söker sig till sjukvården på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en enkel metod för distriktssköterskor att använda och har visat sig ha positiva effekter på patienter som är i behov av att ändra sin livsstil. Syftet: med studien var att belysa hur distriktssköterskor inom primärvården upplever att använda sig av motiverande samtal som metod i möten med patienter som är i behov av livsstilsförändring. Metoden: som användes hade en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det är jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Syftet med studien var att utifrån ett kritiskt förhållningssätt dels kartlägga vilket perspektiv och vilken förståelse pedagoger utgår ifrån i arbetet med barn som anses vara i behov av särskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förståelse kan få för val av pedagogisk organisation. Med utgångspunkt i olika förståelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella området (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa inställningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förståelse för hur pedagoger kan möta alla barn på ett professionellt sätt.

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur individen rekryteras till en sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en individ som lämnar en destruktiv sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos individer som lämnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet ?i behov av särskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla.För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Bakgrund: Vårdpersonalen har en viktig funktion i omvårdnaden av närstående till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vårdsituationen var ofta en ny upplevelse för de närstående. Vårdpersonalens uppgift var därmed att ge aktuell information samt se till att närstående blev delaktiga i vården. Syftet: Med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens stöd till närstående samt beskriva vilka behov närstående hade i palliativ vård. Metod: Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.