Smärta är ett stort folkhälsoproblem. Det finns idag flera olika fysioterapeutiska Behandlingsmetoder med hög evidens för samma typ av smärtproblem och diagnos vilket gör att det i kliniken skiljer sig vilken behandlingsmetod som används. Akupunktur är en av dessa metoder och evidensen för akupunktur vid olika muskuloskeletala smärtproblem är välbeforskad. Syftet med denna studie var att kartlägga fysioterapeuters kliniska användande av akupunktur på patienter med muskuloskeletal smärta inom primärvården i Norrbottens län. Data samlades in genom en egenutformad webbenkät.

Diagnostiseringen av tennisarmbåge anses som enkel men dess orsak är omdiskuterat därför är tillståndet känt för att vara svårbehandlat. Tre kända förklaringsmodeller är inflammation, degenerativa förändringar samt smärttillstånd och det finns över 40 olika metoder för att behandla patienter utifrån dessa. Enligt tidigare publicerad evidens är det fortfarande oklart vilken som är den bästa behandlingsmetoden för detta tillstånd vilket gör det intressant att undersöka den beprövade erfarenheten inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka primärvårdssjukgymnaster upplevda effekt av olika Behandlingsmetoder för tennisarmbåge utifrån beprövad erfarenhet. Metod: En kvantitativ enkätundersökning genomfördes hos 48 primärvårdssjukgymnaster runt om i Sverige.

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens Behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka Behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta.

Varje år bidrar mörkret till att nästan varannan person i norra Europa mår sämre. Det slår oftast till i november och varar tills det blir ljusare i mars. Vissa är känsligare för mörkret än andra och drabbas av Seasonal Affective Syndrome, SAD. Orsaker och Behandlingsmetoder till SAD tas upp i den här artikelserien om vinterdepression..

Benhinneinflammation är en av de vanligaste underbensdiagnoserna. Idag finns ingen enhetlig definition på begreppet och orsaken till besvären är okänd. Detta gör det svårt att behandla benhinneinflammation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjukgymnastens syn på begreppet benhinneinflammation och dess orsak, samt vilka Behandlingsmetoder sjukgymnaster använder i öppenvården och vilken profession de tror att denna patientgrupp uppsöker. En webbenkät skickades ut till 154 sjukgymnaster på vårdcentraler och privata kliniker i Sverige.

Litteraturstudien har som mål att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) är för något, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen är drabbade av sjukdomen som ofta innebär klåda och lidande för hunden är det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva Behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriären är områden som behandlas i studien och är faktorer som direkt eller indirekt påverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet är av stor vikt för förståelsen kring CAD vilket är viktigt för att hitta bra Behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region påträffats innehållande potentiella regulatoriska mutationer på genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska Schäferhundar.

Adhesiv kapsulit (AC) utgör 15 % av alla skuldersmärtor i primärvården. Orsaken är okänd och huvudsymptom är smärta och stelhet med inskränkt rörlighet. Sjukdomsförloppet indelas vanligen i tre faser och naturalförloppet kan vara mer än tre år. Sjukgymnastisk behandling innebär vanligen töjning, mobilisering, träning, akupunktur, värme och el-terapi. Även medicinsk behandling används.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det är oklart om patienterna önskar träffa sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrågan på sjukgymnastisk behandling ser ut när det gäller patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta. En egenkonstruerad enkät delades ut till gravida kvinnor med bäckensmärta inskrivna vid mödravårdscentraler i en stad i norra Sverige. Enkäten bestod av 13 slutna och en öppen fråga och undersökte bland annat respondenternas besvär på funktions- och aktivitetsnivå samt deras behandlingsönskemål.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

Axelinstabilitet är en vanlig problematik som sjukgymnaster möter i sin kliniska vardag. Instabiliteten kan bero på flera faktorer och variera i grad. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning och olika åtgärder i form av rehabilitering, hjälpmedel och operation kan instabilitet i axeln behandlas. Det finns idag otillräckligt underlag för behandlingsstrategiers effekt på axelledsinstabilitet. Syftet med studien var att kartlägga vilka sjukgymnastiska undersöknings-, utvärderings- och Behandlingsmetoder som används vid instabilitet i axelleden, inom primärvården i ett län i norra Sverige.

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala Behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Femoroacetabulärt Impingement (FAI) har under det senaste årtiondet presenterats som en orsak till ljumsksmärta hos yngre och innebär abnormala benpålagringar i höftleden som leder till en kollision mellan femur och acetabulum. FAI delas upp i cam respektive pincer beroende på pålagringarnas lokalisation. Ofta drabbar detta yngre aktiva individer och symptomen är bland annat smärta och stelhet i ljumsken. Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska undersöknings- och Behandlingsmetoder som används vid Femoroacetabulärt Impingement i Sverige. En kvantitativ enkätstudie genomfördes för legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetar med FAI patienter.

Sedan 50-talet har det diskuterats hur vida fysioterapeut är en bättre titel för sjukgymnaster. I december 2013 fattade Sveriges Riksdag beslut om att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel. Sjukgymnast har sedan länge varit en etablerad yrkestitel men ?fysioterapeut? är mer internationellt och framhäver yrkets promotiva och preventiva egenskaper bättre än vad ?sjukgymnast? gör. Få studier är gjorda på hur allmänheten uppfattar yrket.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka Behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.