Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett Behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella Behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitution för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Nöjda kunder En utvärdering av ett Behandlingshem för alkoholmissbrukareFörfattare Jasminka SusicHandledare Stellan Jeppsson och Solbritt SchybergDatum Mars 2006Antal sidor 40Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikationSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och Behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver.

Frågor som berör ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,Behandlingshem.SammanfattningDe flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många Behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika Behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive Behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive Behandlingshem.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på Behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett Behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på nysocialiseringsprocessen, det vill säga proces-sen som en individ genomgår efter placering på anstalt eller Behandlingshem. Målsättningen med nysocialiseringsprocessen är att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhället, med andra ord att de inte återfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien är att beskriva hur samverkan från omgivningen kan påverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen är Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, åtagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras på elva intervjuer med re-presentanter från myndigheter i en kommun i Västerbottens län.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vad som karaktäriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist är vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vänner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna på ett Behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex månader. Frågorna ställdes utifrån en intervjuguide som bygger på uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.Vår tidigare forskning består av studier om sociala relationers inverkan på ungdomar med allvarlig social problematik såsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina föräldrar under uppväxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har påverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Behandlingsassistenter och lärare på Lövsta skolhem, ett Behandlingshem för ungdomar mellan 12-21 år, har i nuläget svårigheter att enas om hur skolgången ska bedrivas och finna en bra samarbetsform för skolundervisningen.Syftet med studien är att belysa den framväxande organisationsutvecklingen på Lövsta skolhem och utveckla konkreta förslag för behandlingsassistenter och lärare att finna samarbetsformer och en gemensam målbild för de omhändertagna ungdomarnas skolgång.Metoden är av kvalitativ karaktär vilket gjort det möjligt att i studien undersöka kontexten i organisationen och skapa en helhetsuppfattning.Förslagen som presenteras för behandlings- och skolverksamheten är följande; struktur och kontinuerlighet i KNESS- mötena, enhetliga riktlinjer i arbetsutförandet, att medarbetarna följer de angivna rutinerna och att den ledande funktionen lyssnar och tar aktiv del av deras samlade kunskaper och idéer. .

In this study have I examined how treatment of girls with neuropsychological impairments is functioning? I have looked at the theories and methods of treatment on the base of the care program and how it is put into practice. In addition I have interviewed four girls who have undergone the treatment program.To gain perspective on institutional care as a social phenomenon, I have tried to give a brief historical retrospect in which particular care for women are described. I am also affecting certain gender aspects of institutional care. I have also tried to make a brief account of current research on the treatment.The study is a qualitative study in which I am apart from literature studies used participant observation in depth interviews as a method.My results indicate that a well structured treatment with CBT approach can work well to achieve lasting behavioural changes in students..

This thesis aims to examine the phenomenon of gambling and consequences that may result from having a gambling problem. The thesis also intends to investigate opportunities for support and a few explanatory- and treatment models. Games are taking on new shapes and access to gambling for money is on the rise. Studies on gambling have primarily been focusing on epidemiological factors rather than factors increasing or decreasing the risk of developing gambling-related problems. The empirical material is based on eight qualitative semi-structured interviews.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

This study aims to explore parents and treatment personnels experiences of the Marte meo methodat a family treatment home. Three retrospective interviews were made with parents whoexperienced Marte meo treatment, as well as four interviews with treatment personnel. The purposeof the Marte meo method is to develop the interaction between parent and child. Previous resultsfrom studies show that treatment with the Marte meo method could provide positive effects to theparent child relationship. The results in this study have been analyzed by using parts of attachmenttheory, the salutogenic perspective and the term intersubjectivity.

Denna uppsats handlar om LVU (Lagen om vård av unga) hem för flickor och om behandlarnas arbetsmotivation, hur de går tillväga för att motivera flickorna och om behandlingen sker ur ett traditionellt könsperspektiv. De frågor som studerats är: Hur ser behandlarna på motivationsbegreppet? Vad motiverar personalen i sitt arbete? Hur motiverar behandlarna flickorna till beteendeförändring? Används ett traditionellt synsätt på könet i behandlingen vid LVU hem? Kvalitativa intervjuer med behandlare samt arbetsledare vid två flickhem, därav ett Behandlingshem och ett utredningshem har genomförts. Resultaten visar att behandlingen av flickorna är beroende av behandlarnas arbetsmotivation och deras upplevelse av meningsfullheten med arbetet. Behandlarna har en hög medvetenhet om hur de bäst kan motivera flickorna i en positiv riktning.