Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

Det civila samhÀllet har inte förstÄtt vilka förÀndringar som Försvarsmakten (FM) gÄtt igenom. Urrekryteringssynpunkt Àr det inte acceptabelt. Sveriges sÀkerhetspolitiska inriktning har förÀndratsoch det Àr Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förÀndring till samhÀllet. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och dÄ speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpÄ sikt fÄ stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen mÄste det finnas tillrÀckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjÀnstgöra utomlands.

Syftet Àr att skapa större förstÄelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bÀttre i mitt yrke som lÀrare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfÀllet tenderar, vilka Àr de mest vanliga klÀdesplagg som ungdomar bÀr och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har anvÀnds i form av observationer och enkÀtundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar kÀnner snabbt av förÀndringar och strömningar i samhÀllet vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete dÀr kamrater och gruppÄverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av klÀder, frisyrer, accessoarer, fÀrger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Övervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden och innebĂ€r ett stort hot mot folkhĂ€lsan. Syftet med studien Ă€r att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats pĂ„. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, förĂ€ldrarnas roll, kosten, trĂ€ning och skĂ€rmtid. Att ge barnen bekrĂ€ftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestĂ€mmande i sin vĂ„rd var av stor betydelse.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.

Föreliggande studie Àr en kvantitativ mÄluppfyllelseutvÀrdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjÀnstens regi och bygger pÄ praktik och behandling. MÄlgruppen Àr ungdomar i Äldrarna 16-24 Är som Àr sysslolösa och socialt utsatta. MÄlet med insatsen Àr att ungdomarna ska gÄ vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvÀrdera om mÄlet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns nÄgot i insatsen som skulle kunna förÀndras för att fler ungdomar ska uppfylla mÄlet.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning Àr en talstörning som vanligtvis karaktÀriseras av repetitioner, förlÀngningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, sÄsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning rÄder det brist pÄ studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det Àr betydelsefullt att genomföra en studie i omrÄdet.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkÀt för att mÀta livskvalitet hos ungdomar samt att se pÄ eventuella skillnader mellan kön samt mellan Ärskurser. Till grund för enkÀten lÄg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag kÀnner för saker?. Det unika med dessa tester Àr att resultaten Àr en sammanvÀgning av hur en individ vÀrderar ett speciellt omrÄde i livet med hur nöjd han eller hon Àr med detta omrÄde i sitt liv. EnkÀten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

Studiens syfte Àr att undersöka tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter pÄ i vardagen. TonÄrstiden Àr en omtumlande period dÄ förvandlingen frÄn att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebÀr strikta regler och regelbunden vardag gÀllande mat och medicinering Àr pÄfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstÀlla forskning pÄ omrÄdet. Artiklarna hÀmtades i databaserna Cinhal och Medline.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lÀrare och förÀldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvÀrvad hjÀrnskada.Ansatsen utgÄr frÄn en metodtriangulering med intervjufrÄgor och enkÀtfrÄgor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkÀter har skickats till förÀldrar respektive lÀrare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀtfrÄgor till sju lÀrare och postenkÀter med missivbrev har sÀnts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.HÀlften av lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀten anser att skolan inte har den beredskap som krÀvs för att ta emot ett barn med en förvÀrvad hjÀrnskada. De övriga lÀrarna och förÀldrarna som besvarat enkÀterna har varit nÄgot mer positivt instÀllda.LikasÄ finns det en viss samstÀmmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjÀrnskadade barns rehabilitering.

Livskvaliteten kan utsÀttas för prövningar för ungdomar och vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vÄrdandet inom öppen och sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, Àr det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet Àr för funktionshindrade ungdomar och vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vÄrdandet inom omvÄrdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvaliteten hos ungdomar och vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som pÄverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos bÄde ungdomar och vuxna personer.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av vÄld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende vÄld, hot, utsatthet och hjÀlpsökande. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn tvÄ olika förortsomrÄden till Göteborg. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.