Vid Högskolan i Halmstad producerades vÄren 2008 en informations-/dokumentÀrfilm omrattonykterhet, ?FarvÀl Lillebror ? tvÄ olyckor, tvÄ livsöden?. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur filmen tas emot av dess huvudsakliga mÄlgrupp: ungdomar i gymnasieÄldern. Studiens frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka reaktioner skapar filmen FarvÀl Lillebror hos vÄra informanter?, 2) Hur resonerar vÄra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgÄngspunkt i filmen FarvÀl Lillebror? och 3) Vad tycker vÄra informanter om att anvÀnda film som ett redskap för att nÄ ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

FrÄgan om ungdomsbrottslighet gÀller inte bara pÄföljdssystemet utan Àven myndigheternas handlÀggning av Àrenden som gÀller unga misstÀnkta. Ansvar för de unga delas mellan socialtjÀnsten och rÀttsvÀsendet. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som gÀller unga lagövertrÀdare i olika Äldersgrupper samt hur de lagarna förhÄller sig till varandra. Vidare Àr uppsatsens syfte en jÀmförelse av myndigheternas befogenheter vid brottsutredning. I uppsatsen anvÀnds traditionell juridisk metod, som innebÀr anvÀndande av lag, förarbetena, praxis och doktrin.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande pÄverkas ur ett stigmatiserat bostadsomrÄde. Vi har dÀrför utrett hur ungdomar upplever den mediala framstÀllningen av bostadsomrÄdet, dÀrtill hur det kan inverka pÄ deras identitetsskapande. Metoden baserades pÄ en kvalitativ ansats dÀr sex ungdomar har intervjuats frÄn Stockholms förort Husby. Teorier som har tillÀmpats i vÄr analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

Titel: Hur nÄr vi ungdomarna? ? En mottagarstudie pÄ uppdrag av sjÀlvhjÀlpshuset SolkattenFörfattare: David BergHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, sjÀlvhjÀlpshuset Solkatten.Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG).Termin: VÄrterminen 2013Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad som kan fÄ Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjÀlp hos sjÀlvhjÀlpsgrupper.Metod: Uppsatsen innehÄller ett kvantitativt moment i form av en enkÀtstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer.Material: EnkÀten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om sjÀlvhjÀlpsgrupper och sjÀlvhjÀlpshus.Huvudresultat: Ungdomar har en lÄg medvetenhet och kunskap om sjÀlvhjÀlpshus i Sverige. DÀremot har de överlag en positiv instÀllning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och vÀl riktad kommunikation..

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.

Dagens ungdomar lever i en stÀndig interaktion med allehanda medier. De Àr en viktig mÄlgrupp för medier och utsÀtts dagligen för budskap som förmedlas via denna kÀlla. Har medier nÄgon pÄverkan pÄ hur ungdomar uppfattar vÀrlden av idag? TillhandahÄller de normbildande vÀrderingar om hur kvinnor och mÀn ska vara? Och i sÄ fall, hur ser ungdomar pÄ detta? Denna uppsats behandlar ovanstÄende frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom tvÄ fokusgrupper uttrycka sina Äsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpÄ de utgör en intressant grupp att undersöka.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser pÄ arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra vÀljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten Àr att undersöka detta utifrÄn utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och Älder för att se om det finns nÄgra samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkÀtundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fÄtt fram visar att de frÀmsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar Àr en högre lön och en bÀttre arbetsmarknad i Danmark.

Under vÄr praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras Äsikter och tÀnkesÀtt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrÄn detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner anvÀnder för att fÄ fram en dialog med ungdomar. För att besvara vÄr frÄgestÀllning begrÀnsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet Àr att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun anvÀnder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjÀnstemÀn och politiker utifrÄn tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsomrÄdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del Àr strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhÀlliga debatten frÀmst som remissinstans. Skolan Àr dÄ en central lÀnk mellan kommun och ungdom, eftersom det Àr hÀr informationen kan spridas och nÄ den enskilda individen.

SammanfattningÖvervikt har ökat hos den svenska befolkningen de senaste 20 Ă„ren för att nu plana av nĂ„got, men Ă€r att betrakta som ett folkhĂ€lsoproblem. Det Ă€r vanligare att mĂ€n (50 %) Ă€n kvinnor (33 %) Ă€r drabbade av övervikt i Sverige. Andelen ungdomar med övervikt fortsĂ€tter att öka. Risken Ă€r 80 % för en sjuĂ„ring med fetma att ha kvar sin fetma upp i vuxen Ă„lder. Barn med fetma har dessutom lĂ€gre livskvalitet, lever kortare och riskerar att drabbas av en mĂ€ngd följdsjukdomar. Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka livskvalitet hos 15-18 Ă„riga ungdomar uppdelat pĂ„ vikt.

Forskning har visat pÄ samband mellan anvÀndning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. GÀllande stress bland ungdomar Àr detta ett fenomen som i allt större utstrÀckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmÀnhet stor anvÀndarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet anvÀndare bland ungdomar ökar Ärligen. I den hÀr uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med nÄgra gymnasieungdomar, tvÄ killar och tvÄ tjejer frÄn bÄde praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om anvÀndningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att fÄ en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och förÀldrar uppfattar verksamhetens mÄlsÀttningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer. Resultatet frÄn intervjuerna med verksamma ledare, förÀldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens mÄlsÀttning handlar om att utforma en verksamhet utifrÄn individernas förutsÀttningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssÀttet.

Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i nÄgra marginaliserade omrÄden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade omrÄden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhÀllet? Vilka hinder upplever ungdomar för att lÀmna marginaliseringen och marginaliserade omrÄden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lÀmna marginaliserade omrÄden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist Àr hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhÀllsvetenskaperna och anvÀnder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i Äldrarna 18- 29 Är boende i marginaliserade omrÄden.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Ungdomar och droger Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Droger skapar stora problem för samhÀllet samt leder till ett mÀnskligt lidande. För att nÄ resultat i arbetet kring detta problem krÀvs samverkan mellan polis och socialtjÀnst. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbÀttringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

AbstraktI dagens mÄngkulturella Sverige, dÀr invandringen har varit stor de senaste Ären, Àr det mycket aktuellt att undersöka om det finns rasistiska fördomar bland svenska ungdomar. Vi bad skolungdomar pÄ tvÄ skolor i Sydsverige fylla i en enkÀt för att undersöka hur egentligen ligger till pÄ den fronten, dÄ det inte finns sÄ mycket forskning inom den Äldersgruppen. Den ena skolan hade hög invandrartÀthet, medan den andra hade lÄg invandrartÀthet. Ungdomar med invandrarbakgrund hade i genomsnitt lÀgre vÀrden pÄ rasismskalorna Àn ungdomar med svensk bakgrund. En förklaring kan vara att rasismfrÄgorna handlade om invandrare och inte om svenskar.