Polisen trÀffar pÄ mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i GÀvle och BorlÀnge arbetar med ungdomar. Vi har Àven tittat pÄ genom enkÀter vad ungdomar i tvÄ niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i Àmnet berörs. VÄr tanke med detta arbete var att försöka komma fram till nÄgra bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. MÄnga förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende anvÀnds i mobbning, men det Àr inte en orsak. De som utsÀtts för mobbning har ofta lÀgre sjÀlvkÀnsla Àn de som mobbar, vilket gör att de blir ?lÀtta offer?. Mobbning Àr ett vÀl utbrett problem i vÀrlden och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan lÀnderna.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhÄllningssÀtt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normövertrÀdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Individ familj och samhÀlle, 2011.

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Undersökningen handlar om hur ungdomar anvÀnder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av det offentliga rummet nÀr det inte Àr fysisk aktivitet som Àr mÄlet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, dÀr ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen Àr kopplad till anvÀndningen. Vad Àr det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars anvÀndning av torget och genom intervjuer dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar om vad det Àr med torget som gör att de vill anvÀnda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget anvÀnds och vilka aktiviteter som Àger rum.

Syftet med vÄrt arbete var att besvara frÄgan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhÄllande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfÀllen under vÄr utbildning, men endast i teorin. Vi ville dÀrför ta reda pÄ hur man ser pÄ detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade tvÄ skolkuratorer och en anstÀlld frÄn GrÀnsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemomrÄden som framkommit i materialet.

I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Bakgrund: Övervikten i den svenska befolkningen och i vĂ€stvĂ€rlden har de senaste 25 Ă„ren ökat och gĂ„tt allt lĂ€ngre ned i Ă„ldrarna. Övervikt och fetma utgör en riskfaktor för sjukdomar av sĂ„vĂ€l somatiska som psykosocial karaktĂ€r.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hĂ€lsopromotiva interventioner för barn och ungdomar.Metod: En litteraturstudie med artikelsökning och granskning utifrĂ„n syftet gjordes. Fem kvantitativa och en kvalitativ artikel inkluderades efter kvalitetsbedömningen.Resultat: Resultatet visar pĂ„ att problemet med övervikt mĂ„ste ses ur flera perspektiv och Ă„tgĂ€rdas frĂ„n flera hĂ„ll. Mönster som vĂ€xte fram var: skolpersonalens interventioner, förĂ€ldrars interventioner, hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonalens interventioner samt andra aktörers pĂ„verkan. Interventionernas tyngdpunkt ligger pĂ„ kost och motion.Slutsats: Framförallt en god kosthĂ„llning och fysisk aktivitet Ă€r viktiga faktorer för en lyckad intervention.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att psykisk ohÀlsa ökar bland ungdomar i Sverige. Skolsköterskan har en viktig del i det hÀlsofrÀmjande arbetet med barn och ungdomar. Att delaktighet och inflytande har ett samband med hÀlsa Àr kÀnt, men det Àr oklart hur vÀl dokumenterat Àmnet Àr. Syfte: Att göra en sammanstÀllning kring barn och ungdomars psykiska hÀlsa relaterat till inflytande och delaktighet i skolan. Metod: Scoping study anvÀndes för att sammanstÀlla aktuell litteratur inom det valda Àmnet.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt Àr en sÄrbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsÀttningar, kognitiva och motoriska nedsÀttningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen Àr begrÀnsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur vÀl de anpassat sig efter sina förutsÀttningar. Föreliggande uppsats jÀmförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hÀlsa enligt SDQ vid 18 Ärs Älder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lÀgre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelÄg skillnader i rapporterade kamratrelationer dÄ de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populÀra Àn kontrollgruppen.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt Àmne under en lÀngre period. Nattvandrarnas ambition Àr att genom att synliggöra sig sjÀlva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssÀtt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma frÄn deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fÀltarbete under valborgsmÀssoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssÀtt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehÄller Àven intervjuer med bÄde tonÄrsförÀldrar och tonÄringar för att kunna lyfta fram den rÄdande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Psykopati Àr en personlighetsstörning dÀr specifika beteendemönsteringÄr. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begrÀnsat med forskning gÀllande ungdomar med psykopatiskadrag och okÀnslighet för bestraffning, samt hur förÀldrabeteendenpÄverkas. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ungdomarsokÀnslighet för bestraffning medierar lÀnken mellan psykopatiskadrag och förÀldrabeteenden. Studien Àr gjord pÄ tidigare insamladdata frÄn en medelstor stad i Sverige.