Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende      framkommer att det, applicerat på svenska förhållanden, inte finns några vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin är effektiv som behandling samt att det inte finns några      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga på HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förändra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 år. Studien beskriver även de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi på institutioner. Studien bygger på en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga på HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien är att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin är en effektiv metod för att förstärka önskade beteenden hos de ungdomar som ingår i behandling, men samtidigt lyfter de att det är viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rätt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nå ett framgångsrikt resultat..

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott.Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Forskning rörande huruvida självkänslan påverkas vid ett fängelsestraff och i sådana fall i vilken riktning den påverkas, är bristfällig. Denna studie baseras på åtta män, i åldrarna 23-36, som avtjänat straff där de varit frihetsberövade. Tid för straffen varierade mellan 1,5 år och 17 år. Semistrukturerade intervjuer utfördes, transkriberades och meningskoncentrerades för att få svar på bland annat hur deltagarna upplevde sin självkänsla under straffet, vid frigivningen och efteråt. Även för att ta reda på om detta var något som främjades på anstalter och även behandlingshem för ungdomar i Sverige.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

SAMMANFATTNING Titel:                                    Identifiering av ohälsa i skolan Författare:                           Lindström, Katharina; Månsäter, Maria Institution:                          Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde Program/kurs:                     Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15p Handledare:                        Rune Svanström Examinator:                        Browall, Maria   Sidor:                                  23 Nyckelord:                          Identifiering, hälsa, arbetssätt, skolsköterska, barn, ungdomar, kvalitativ innehållsanalys.   Bakgrund: Skolsköterskor har en nyckelroll när det gäller att identifiera ohälsa hos elever i skolan. Då den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar i Sverige, har skolsköterskans roll förändrats i riktning mot ett allt mer hälsofrämjande och identifierande arbete.Syfte: Är att belysa vad skolsköterskor har för möjligheter och hinder att identifiera ohälsa hos barn och ungdomar i skolmiljön.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes till denna studie där nio stycken intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Data materialet analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys.Resultat: resultatet av studien presenteras under fyra huvudkategorier som beskriver hur skolsköterskan kan identifierar ohälsa hos barn och ungdomar i skolan. Den första huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan kan identifiera ohälsa med hjälp av arbetsrutiner. Den andra huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan identifierar ohälsa genom olika sorters observationer.

Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgrupp är personer som skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Ånäsets behandlingshem bedriver behandling av de som är dömda till kontraktsvård, de har utformat sina program med hjälp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns också beskrivna i arbetet. Målet för deras behandling är total drogfrihet.

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå?Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet.

Bakgrund: Övervikt under uppväxtåren har ökat markant de senaste åren, 20-25% av Sveriges tioåringar är idag överviktiga. För att häva denna utveckling krävs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien är en systematisk literaturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med denna studie är att undersöka barn och ungdomar i 11 och 15 års ålder och när det gäller deras konsumtionsfrekvens, igenkännande, erfarenhet av och attityd till frukt och grönsaker. Urvalet grundar sig på tre utvalda stadsdelar i Malmö. Kriterierna för urvalsprocessen av de tre stadsdelarna i Malmö baserades på skillnaden i den disponibla inkomsten för hushållen i de tre stadsdelarna som är Limhamn-Bunkeflo, Hyllie och Södra Innerstaden. Sammanlagt deltog 116 barn och ungdomar i årskurs 5 och årskurs 9 i den kvantitativa studien. Studien är uppbyggd kring ett frågeformulär/enkät med frågor om frukt och grönsaker.

Ungdomar ställs inför krav och förväntningar som hela tiden ökar, kraven kommer både från omgivningen och från ungdomarna själva. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av att må bra i det dagliga livet bland ungdomar på högstadiet. Nittiotre enkäter delades ut till alla i årskurs nio på två skolor. Alla frågor i alla enkäter besvarades.

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos ungdomar, krävs kunskaper om hur ungdomar upplever en förälders cancersjukdom.

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhälle trots att barnmorskor arbetar hälsofrämjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien är därför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom ett tema med tillhörande två kategorier.