Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den nya rÀttspraxis som kom Är 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms lÀn. Vidare ska vi Àven försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör fÄ och för att kunna besvara detta har vi utgÄtt ifrÄn tre frÄgestÀllningar. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit utifrÄn en rÀttsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjÀlp till vÄr analys och slutsats har vi utgÄtt frÄn den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstÄ och tolka systemet vid implementering av ny rÀttspraxis.     Vi har utgÄtt ifrÄn 15 LVU domar frÄn 2013, dÀr ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vÄr första frÄgestÀllning hur rÀttspraxisen efterföljs. Resultatet visar pÄ att i tvÄ av de 15 fall har rÀtten tagit hÀnsyn till rÀttspraxisen och avslagit ansökan om tvÄngsvÄrd.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt Àmne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses dÀrför vÀsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till SkellefteÄ kommun, som Àr en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 Är, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott pÄ olika boendetyper i SkellefteÄ kommun, samt ta reda pÄ hur personalen uppfattar och beskriver arbetssÀttet med mÄlgruppen. I studien har man valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och tvÄ enskilda semistrukturerade intervjuer.

Syftet Àr att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem anvÀnder sig av, samt att belysa sjÀlva begreppet sjÀlvskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgÄng om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal pÄ behandlingshemmet Nyckeln, vars mÄlgrupp Àr unga flickor i Äldern 15 till 25 Är. Dessa behandlas för sjÀlvskador enligt vÄr definition: att skÀra, rispa eller brÀnna sig i huden. De metoder vi utgÄr frÄn Àr kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling pÄ. Dessa teorier gÄr ut pÄ att förÀndra negativa tankesÀtt och att dÀrmed fÄ till en förÀndring i beteendet.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

De senaste Ären har antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta stÀller krav pÄ kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vÄrd eller boende) mottagande av ungdomarna. Tillsynsrapporter frÄn 2012 och 2013 visar pÄ brister vad gÀller omsorgen av mÄlgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal pÄ boende för ensamkommande barn och ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och Äsikter om vad som underlÀttar samt försvÄrar arbetet.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras pÄ olika sÀtt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte Àr att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som bÄde Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig frÄn andra ungdomars. I studien anvÀnds sekundÀrdata ifrÄn ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestÄende av enkÀtsvar frÄn Ättondeklassare samt deras förÀldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utstrÀckning Àn övriga ungdomar.

Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

FrÄgestÀllningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. NÀr eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de dÄ vara relevant? Vi analyserar elever frÄn första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vÄr undersökning stÀlls eleverna inför ett fiktivt dilemma och fÄr svara pÄ hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivÄer av moralutveckling och vilken förmÄga de har till etiskt tÀnkande.

Den hÀr uppsatsen vill synliggöra att vÀnskap Àr en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vÀnskapsrelationer.Nyckelord: VÀnskap, relationer och ungdomar..

The purpose of this study was to examine why adventure treatment is mainly directed towards young men and how that can be related to the construction of masculinity.Our questions were:- What were the social workers thoughts and images about masculinity?- Why did they think adventure treatment were suitable for young men and for what reasons?- How did the social workers describe their role as treatment providers?This study was a qualitative study that was based on six interviews as well as observations. We tried to find patterns and deviations in our empirical material. Then we connected them with previous research and theories. The social workers described the typical client as a competitive kind of person, interested in physical activities and with boyish manners.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

ÖREBRO UNIVERSITYDepartment of Behavioural, Social and Legal SciencesProgram of social workSocial Work CC-essay in Social Work, 15 creditsAutumn term 2013The family is the only way back home? A qualitative study on staff?s view on family involvement in the treatment of adolescentsAuthors: Cakici, Nahrin and Claesson, SandraAbstractThe aim of this study is to investigate how the staff at residential treatment centers works to involve the family and the social network in youth?s treatment and how they experience that the involvement affects the young person. The aim is also to study the difficulties the staff experience in their work to involve the family and the social network. In this study, staff from two residential treatment centers in Sweden participated. The study is conducted based in on qualitative method in which four semi-structured telephone interviews and one group interview have been conducted.

Barn och ungdomar har mycket att tjÀna genom att vara fysiskt aktiva, ÀndÄ vÀljer en stor andel att sluta med föreningsidrotten. Tidigare forskning kring avbrottsproblematiken har inriktat sig pÄ vad ungdomar har sagt pÄverkat dem till att sluta föreningsidrotta. Denna studie har sin utgÄngspunkt dels i de avbrottsfaktorer som framkommit i forskningen och dels i Self-Determination Theory. Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur föreningspersoner inom fotbollen uttrycker sig om de faktorer som nÀmns i den tidigare forskningen och se hur de arbetar med dessa för att kunna behÄlla sina ungdomar. I studien har fem respondenter intervjuats, tre som Àr insatta i föreningarnas ungdomsverksamhet och tvÄ ungdomstrÀnare, frÄn tre olika föreningar.