Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

Denna studie behandlar omrÄdet butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrÄn kundernas rörelsebeteende.Syftet Àr att ge förslag pÄ hur Cervera:s butik (BolÀnderna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. fÄ sina kunder att röra sig pÄ en större del av butiksytan och komma i bÀttre kontakt med sortimentet.Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras anvÀndbarhet.Slutsatser vi kunnat dra Àr att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som gÄr i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bÀttre kontakt med butikens sortiment..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilka förutsÀttningar för lÀrande som anvÀndningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. ForskningsfrÄgorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lÀrande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lÀrande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestÄende av tre steg, som avser att förbÀttra en organisations kundnöjdhet. För att uppnÄ detta anvÀndas bland annat en plattform baserad pÄ gamification dÄ den innehÄller poÀng, resultattavlor och feedback. Syftet med att anvÀnda gamification i programmet Àr att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lÀrande.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och Àr underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhÀllsuppdrag dÀr olika mÄl ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förÀndringar som sker i samhÀllet.Studiens syfte var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom SocialtjÀnsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmÄlen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom SocialtjÀnsten i Halmstad. DÀrefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att fÄ en förstÄelse för materialet.

JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl vÄrt samhÀlle strÀvar efter. Gamla könsroller och förlegad syn pÄ maskulinitet och femininitet förhindrar grundlÀggande rÀttigheter pÄ arbetsmarknaden. I debatten rörande jÀmstÀlldhet, lika betalt för lika jobb, hamnar mÀnnen pÄ kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.VÄrd- och omsorgsförvaltningen i Karlstad Àr en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan frÄn bÄde anstÀllda och ledning finns att öka andelen mÀn inom vÄrd och omsorg. Fördelarna med en jÀmstÀlld organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnÄ denna önskan rÄder det större oklarhet om.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn vÄr frÄgestÀllning ?FÄr och vill mÀn arbeta inom vÄrd och omsorg?? sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jÀmstÀlldhetsarbete.VÄrd- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jÀmstÀlldhetsfrÄgor ingick.

Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet pÄ ett av de mest framgÄngsrika företagen i Sverige, nÀrmare bestÀmt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i SmÄland. Idag Àr IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal lÀnder runtom i vÀrlden.Vi skall avgrÀnsa oss till att undersöka ledarskapet pÄ en enhet, nÀmligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den frÀmsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva Àr att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera vad som kÀnnetecknar ledarskapet pÄ IKEA. Vi kommer att fokusera pÄ hur medarbetarna pÄ IKEA upplever ledarskapet med fokusering pÄ ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkÀtundersökning dÀr 78 medarbetare har fÄtt svara pÄ vÄra frÄgor samt tvÄ intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrÄgor pÄ IKEA Kungens Kurva.I vÄr teoretiska del har vi anvÀnt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Denna magisteruppsats har för avsikt att behandla hur en ÀgarförÀndring och omreglering pÄverkar organisationskultur och vÀrderingar. Undersökningen har genomförts till stor del med hjÀlp av intervjuer bland butikschefer och medarbetare pÄ Apotek HjÀrtat Kista och Apotek HjÀrtat Lidingö. Det författarna har kommit fram till Àr att de uttalade vÀrderingarna har Àndrats och att i nulÀget lÀggs mer fokus pÄ kunder Àn tidigare. Det Àr dock svÄrt att svara pÄ om detta beror pÄ de nya uttalade vÀrderingarna eller om det Àr den förÀndrade marknadssituationen som pÄverkat de anstÀlldas beteenden..

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssĂ€tt ("Resource Management") innebĂ€r kortfattat att varje medarbetare har tvĂ„ chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har anvĂ€nt oss av ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bestĂ„ende av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förĂ€ndringsledare, samt dokumentstudier för att uppnĂ„ studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal vĂ€xelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket pĂ„verkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan pĂ„ utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djĂ€rv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men stĂ€ller oss samtidigt frĂ„gande till hur pass genomförbart detta Ă€r i realiteten, dĂ„ tillrĂ€ckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Syftet med projektet var att ta fram en handbok till företaget SB. Handboken har tagits fram genom att studera och utgÄ frÄn vad som ingÄr i Yellow Belt utbildningar som finns tillgÀngliga pÄ marknaden. Hur de olika verktygen hanteras och mottas pÄ företaget har undersökts genom iterativa tester pÄ medarbetare. En semistrukturerad intervju avslutade datainsamlingen och resulterade i vad som kom att fÄ namnet ? Den lilla verktygslÄdan?.

1952 publicerade Harry Markowitz sin doktorsavhandling vilken var den första avhandlingen som tillÀmpade avancerade matematiska metoder inom bank- och finanssektorn. Detta var startskottet för en ny epok dÀr personer med matematisk bakgrund började ersÀtta ekonomer i finansbranschen frÀmst tack vare deras modeller som kunde beskriva ?framtiden?. Numera kallas de flesta personer som tillÀmpar avancerad matematik inom finans för kvantanalytiker. I dagslÀget Àr merparten av större analyshus, banker, försÀkringsbolag och hedgefonder beroende av kvantanalytikerDen hÀr uppsatsen behandlar följande frÄgestÀllning:Hur fungerar kunskapshantering och innovation inom kvantgruppen hos LÀnsförsÀkringar AB?För att besvara denna frÄgestÀllning har en litteraturstudie och en fallstudie utförts.

I en vÀrld i snabb förÀndring, och med stora utmaningar inför framtiden, Àr det angelÀget att synliggöra tiden och vad den innebÀr för oss mÀnniskor. Undersökningen syftar till att besvara frÄgan pÄ vilket sÀtt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan. Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielÀrare i historia. De har fÄtt svara pÄ frÄgor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt pÄ vilka sÀtt deras undervisning kan tÀnkas stimulera detta tidsmedvetande. Resultaten visar att lÀrarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna Àr starkt upptagna med sin egen tid och har svÄrt att blicka sÄvÀl framÄt som bakÄt i tiden. Samtidigt kan lÀrarna se en progression, med ?förbÀttrat? tidsmedvetande hos de Àldre eleverna.

Uppsatsen Àmnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmÀklarfirmor. Personalens kunnande, tjÀnstvillighet och kundorientering Àr av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjÀnsteföretag och dess tjÀnster. Den interna marknadsföringen ska fÄ personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lÀttare att hÄlla en hög servicenivÄ. Ledningens roll Àr att utrusta de anstÀllda med de rÀtta verktygen för att de ska kunna leverera bÀsta möjliga service till kunderna. ForskningsfrÄgorna Àr:1.) Hur arbetar fastighetsmÀklarföretag idag med intern marknadsföring för att fÄ nöjdare kunder som pÄ sikt ger fler kunder i form av rekommendationer?2.) Hur kan fastighetsmÀklarföretag öka kundtillfredsstÀllelsen genom att arbeta med intern marknadsföring?Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom omrÄdet intern marknadsföring.

Idag startas mÄnga projekt kring samverkan men de implementeras sÀllan i verksamheterna och ger sÄledes ingen bestÄende förÀndring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförÀndring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen Àr ett samverkansprojekt och projektet BÀrkraft Àr en del i Storstadssatsningen, vilken startades i BorÄs för att utveckla samverkan mellan verksamheter i BrÀmhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan Àr att vilja, kunna och förstÄ. Andra aspekter Àr hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.