Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Syftet med arbetet var att undersöka om jag genom kontinuerlig bildtolkning kunde utveckla elevernas sÀtt att uttrycka sig om bilder i ord. Arbetet genomfördes under sju veckor i en skolÄr sex i norrbottens lÀn. TjugotvÄ elever deltog i studien som bestod av sju lektionstillfÀllen varav det första och det sista var provtillfÀllen. Vid de tvÄ provtillfÀllena skrev eleverna till bilder och dessa texter jÀmförde jag i ordmÀngd. Efter skrivandet följde ett samtal i gruppen, dessa samtal spelades in pÄ band för att sedan avlyssnas och analyseras.

Denna utvÀrdering Àmnar svara pÄ om arbetssÀttet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos FörsÀkringskassan. En webenkÀt har anvÀnts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar pÄ att medarbetarna anser att Lean i begrÀnsad utstrÀckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utstrÀckning ökat deras effektivitet..

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas Àmnena ledarskap och kreativitet och hur de pÄverkar varandra. Det tar sin utgÄngspunkt i valda teorier sÄsom faktorer som pÄverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan pÄverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tÀnka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.

Detta examensarbete har genomförts hos General Electric Healthcare Life Science i UmeÄ, GEHC UmeÄ, som tillverkar högteknologiska laboratorieinstrument. GEHC UmeÄ upplevde att deras kundklagomÄlsprocess hade stor förbÀttringspotential, men var inte helt sÀkra i vilket avseende de helst ville förbÀttra den. För att kartlÀgga problemkategorierna inom processen genomfördes en förstudie med nÄgra medarbetare, i UmeÄ som Àr involverade i processen. De identifierade problemkategorierna var ledtid, lÀrande av kundklagomÄlen, utförligheten och professionalismen av svar pÄ kundklagomÄlsÀrenden samt utbildningsbrist hos medarbetarna. UtifrÄn förstudien skapades en teoretisk referensram och processen analyserades genom litteratur inom offensiv kvalitetsutveckling och Lean.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar idrottslÀrarutbildare har om vad som Àr viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i Àmnet Idrott och hÀlsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna Àr bollaktiviteter, lekar och trÀning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslÀrarutbildare frÄn fem olika lÀrosÀten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som anvÀndes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslÀrarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna vÀrdera olika aktiviteter i förhÄllande till varandra eller anvÀnda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgÄ en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete Àr förenat med en rad effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med Äldern och blir ofta mÀrkbart sÀrskilt efter 45-50 Ärs Älder. Nattarbetarna Àr en sÀrskilt utsatt grupp. PÄ Arbetsmiljöenheten prövas för nÀrvarande ArbetsförmÄgeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Huvudsyftet med studien Àr att skapa förstÄelse för huromstÀllningsÄtgÀrder bidrar till medarbetares möjligheter att fÄ ettnytt arbete. Genom en nulÀgesanalys av omstÀllningsarbetet pÄ ArlaFalkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattaromstÀllningsÄtgÀrder och analysera hur detta pÄverkar derasmöjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras instÀllning till att arbetakvar pÄ arbetsplatsen under nedlÀggningen.HÀsÀnen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen avforskningen om fabriksnedlÀggning har fokuserat pÄ produktivitet.Denna studie fokuserar dÀremot pÄ omstÀllning vidfabriksnedlÀggning. Dessutom har denna studie formen av ennulÀgesanalys för att inte likt till exempel Edström ochAronescu (2004) i efterhand utvÀrdera ett omstÀllningsprogram.För att analysera det empiriska materialet anvÀndes teorier kringanstÀllningsbarhet, system- och driftsÄngest, information och kravkontrollmodellen.Studien genomfördes med en kvalitativ metod dÀr semistruktureradeintervjuer anvÀndes som tillvÀgagÄngssÀtt för att samla in empirisktmaterial. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt treinformantintervjuer för att klarlÀgga studiens bakgrund.Bland medarbetarna gÄr det att dela in deras reaktioner pÄomstÀllningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetareanvÀnder omstÀllningsprogrammet aktivt, ser det som en stormöjlighet att förbÀttra sin anstÀllningsbarhet och arbetar dÀrför vidarepÄ fabriken.