Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.

Detaljhandelsföretagens vill utveckla en lÄngsiktig kundrelation för att bibehÄlla sin position pÄ marknaden dÀr kunderna har mÄnga butiker att vÀlja utifrÄn. För att ge sin personal motivation att utveckla en god kundtillfredsstÀllelse anvÀnds belöningssystem som motivationsverktyg. Denna uppsats kommer att behandla arbetet med customer relationship managent Àven kallat CRM samt belöningssystem. Uppsatsen kommer undersöka ett medelstort detaljhandelsföretag i LuleÄ som arbetar med kollektivt belöningssystem och CRM arbete. Intervjuer har skett enskilt med fyra representanter frÄn arbetslaget och en frÄn företagsledningen i butiken.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Syftet med arbetet Àr att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjÀlpa elever i Ärskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergÄngarna dÀr emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten frÄn förförstÄelse- respektive efterenkÀt har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har ocksÄ gjort en kvalitativ studie dÀr vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförstÄelseenkÀt, efterenkÀt och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger Àr för att skapa diskussioner under laborationerna.

Vad det Àr som hÀnder inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn Àr ett frÄgetecken, dÄ vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vÄrdcentral har fÄtt anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, dÄ de misslyckat med rekryteringen sjÀlva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gÀllande dess organisering och styrsÀtt. De nya arbetsmetoderna inom hÀlso- och sjukvÄrdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer har kommit att pÄverkas av idéer om New public management.

Det har genom Ären förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det hÀr arbetet handlar det om att utveckla IS med hjÀlp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att lÄta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som anvÀnds i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjÀlp av en IT-forskare pÄ Högskolan i Skövde, att det Àr ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur anvÀnds som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det Àr ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Enligt skollag och lÀroplan har skolan tvÄ huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och fÀrdigheter? och att ?frÀmja deras harmoniska utveckling till ansvarskÀnnande mÀnniskor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa bÄda uppgifter Àr ofta svÄrt. Av tradition dominerar kunskaps- och fÀrdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring vÀrdegrundsfrÄgor har lÀnge varit eftersatt.Under lÀsÄret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i Ärskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. VÄra samtal har utgÄtt frÄn litteratur och film.

Syftet med vÄrd och omvÄrdnad Àr att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohÀlsa. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrÄn ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att kunna erbjuda hög kvalitet och sÀker vÄrd för patienter. Det Àr inte bara vÄrdpersonalens skyldighet att bedriva vÄrd utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet utan det Àr Àven vÄrdledningens ansvar att skapa förutsÀttningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvÄrdnadsarbetet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vÄrdenhetschefer pÄverkar vÄrdkvalitet genom att frÀmja anvÀndning av evidensbaserad praktik i omvÄrdnadsarbete. Studien Àr utförd som en allmÀn litteraturgenomgÄng, baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tÀnkande och sin förmÄga att argumentera för sina Äsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever pÄ gymnasiets SamhÀllsvetenskapliga program Ärskurs 2. Den mÀtmetod jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av Àr elevtextanalys och de bedömningskriterier jag anvÀnt mig av Àr 1) kritiskt tÀnkande ? att ?granska, pröva, jÀmföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrÄgasÀtta och vÀrdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstÄ, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmÄga ? att ?identifiera tes och argument?. ResultatmÀssigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tÀnkande genom att i högre utstrÀckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

SmÄ företag har ofta svÄrigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag Àr dock företag som Àr duktiga pÄ att se möjligheter och förstÄ vad som mÄste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag mÄste bygga nÀtverk för att hÄlla kostnaderna nere. Den hÀr uppsatsen belyser anvÀndningen av personliga nÀtverk i entreprenöriella smÄföretag, samt orsaker till varför och hur de anvÀnds. Metoden bestod av intervjuer i tvÄ fallstudieföretag.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har ocksÄ varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förÀndras frÄn förskoleklass till Är 3. DÀrför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog frÄn förskoleklassen, en pedagog frÄn Är 1, en frÄn Är 2 och en frÄn Är 3. Detta för att undersöka deras förhÄllningssÀtt till socialt lÀrande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgÄngspunkt i studien anvÀnder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori.

Varför har mÄnga företag och organisationer idag svÄrt att nÄ sina mÄl? Ledningar för organisationer har svÄrt att föra ut sina budskap och fÄ medarbetarna att följa fattade beslut. Den hÀr studien handlar om hur kommunicering av mÄl och ledningsbudskap tolkas och förstÄs av medarbetarna pÄ en svensk myndighet, Arbetsmiljöverket. Studien tar Àven upp komplexiteten med att skapa ett varumÀrke pÄ en myndighet. I studien anvÀnds en till stor del kvantitativ metod, genom en kvantitativ enkÀt som dock Àven innehöll kvalitativa öppna frÄgor.

Genom omvÄrdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvÄrdnadens kvalitet, förbÀttrar patientsÀkerheten, synliggör omvÄrdnadsarbetet och Àr en förutsÀttning för kvalitetssÀkring inom omvÄrdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat sprÄk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat sprÄk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvÄrdnadsdokumentation.